Ännu en "under konstruktion"

Ännu en nedläggning...

2010-01-01T01:47:00.002+01:00

Jag följer Listoplistos exempel.
Jag lägger ner mitt skrivande i denna blogg.

Inte för att jag på något sätt har tappat lusten att skriva.
Inte heller för att följa min "idols" exempel.
Bara för den enkla anledningen att jag nu inte kan skriva på samma sätt som förut.
Jag vet inte hur jag ska kunna skriva utan att lämna ut min omgivning, framför allt inte nu när jag "kommit ut" på facebook. Det är för många som vet vem jag är. :-)

Fegis? Jopp. Definitivt.
Jag står för allt jag skriver, men vissa saker ska inte skrivas för att peka ut någon. Vissa saker ska skrivas för att orden vill ut, och då vill jag kunna skriva utan att någon blir utpekad. Jag vill kunna använda min omgivning som exempel, men om "alla" vet vem jag är vet ni ju samtidigt vilka "de" är, och det är inte meningen.

Jag gör därför som Listo, och slutar skriva.
Här.

Jag kanske skriver något någon annanstans.
Kanske. :-)

Nattinatti.
Gott nytt 2010!
/Lollo

2009-11-01T16:17:00.002+01:00

Jag hoppas att fler än jag just nu tittar på "Varför blir vi arga?" på kanal 8.

Tänk om vi kunde införa "livskunskap" som ämne i skolan? Så som samhället ser ut idag, där föräldraskapet i många fall ersatts av nåt slags "se på TV/video/spela på internet på varsitt håll"-skap skulle det inte vara fel alls. Med tanke på hur många trasiga familjer som finns, där de ensamstående föräldrarna (även om båda kanske finns i barnets liv) inte bara ska uppfostra sina barn utan även hitta nåt slags eget liv, vore livskunskap som ämne ett bra verktyg för att ge barnen arbetsro i skolan. Om vi inte som föräldrar kan ge barnen de kunskaper de behöver kanske det finns andra vuxna som kan hjälpa både våra barn och oss?

Jag ser bara på min åttaårings klass, där i princip alla barnen är väldigt aktiva på gott och ont. Frökens tid går åt lika mycket om inte mer till att be barnen vara tysta, lyssna, sitta stilla, vara snälla (inte slåss fast utan "inte") och bete sig så att övriga i klassen kan få arbetsro tror jag att ett ämne till med EN VUXEN TILL (minst) kan ge mer tid åt inlärning övrig tid.

I programmet beskrivs tre lösningar på ett scenario. Två bröder slåss och som vuxen kan vi hålla i barnets händer och 1) säga "du får inte slåss, ser du inte att din bror får ont?" eller 2) säga "du får inte slåss, för då straffar jag dig" eller 3) säga "du får inte slåss" och sedan slå barnet. I första situationen lär vi barnen att vi inte ska slåss. I andra lär vi barnen att det är kopplat till makt, den som har makten kan få slå. Då ska barnet på nåt sätt klura ut vad det är, vilken makt som ger rätt att slå. I den tredje lär sig barnen att slå. Det är ok att slå.
Jag köpte det sättet att beskriva det hela, eftersom det kändes lättfattligt, lättbegripligt och följer många andras uttryckanden. Men beskrivet "gör du så här händer det här", vilket jag gillar. Då fattar jag vad jag ska göra (eller inte göra, hur man då ser det).

Nu ska jag vara trevlig med besöket.

En MYCKET dålig dag.

2009-10-02T15:10:00.002+02:00

Om detta är sant är det hemskt. Tragiskt, eländigt, sorgligt, förjä...igt - alla negativa ord som kan kommas på.
Jag har en Mycket Dålig Dag.
Jag har insett att ljusterapin kostar pengar (vilket jag kunde förtränga tills första räkningen kom) jag inte har, mina barn driver mig till vansinne med att rätta varenda milimeter av sagda ord och lite till, jag är superfrustrerad över att jag lät mig luras till inskrivning på MiROi-skräp-kurs, och ännu mer frustrerad över att de jobb jag vill ha inte är lediga och att jag ännu inte fått besked om när/hur jag kan börja plugga. Jag är irriterad över livet i allmänhet och synnerhet - och så detta.

Snacka om körsbär.

Bara så att ni vet så är det ruskigt synd om mig.

Kvalitetssäkringssystem

2009-09-24T11:28:00.001+02:00

Jag gillar dokumentation. Varför är det inte lag på att alla företag och instanser ska ha en anställd (eller flera) som jobbar bara med kvalitetssäkringssystem och annan dokumenstyrning? :-)

Ljusterapi

2009-09-21T16:28:00.003+02:00

...visste jag inte vad det var - men nu vet jag. Ett klart trevligt alternativ till hudkrämskladdande (även om det fortfarande behövs) för oss extrafjälliga mskor. Det enda jag har att klaga på var doften av solarium som följt mig hela dagen, i övrigt var de 20 sekunderna klart uthärdliga. :-) Förhoppningsvis får mina utslag framför allt i hårbotten sig en rejäl omgång, och jag ser fram emot en ofjällig jul. :-)

Femhörning nummer fyra...

2009-09-18T18:55:00.002+02:00

...kommer här i bildform.

Femhörning nr 3

2009-09-18T18:34:00.002+02:00

Ok. Innervinklarna i en femhörning är 108 grader. I en sexhörning är dito 120 grader. Sen... äsch. Bajs. Mitt huvve räcker inte. Jag får försöka höra med arkitekten. Eller pappa. Eller nån...

Femhörningen fortsätter

2009-09-18T18:13:00.002+02:00

Ok. Enligt http://matmin.kevius.com/polygon.php är summan av innervinklarna i en n-hörning är (n - 2)·180º. Sålunda är innervinklarna (5-2)x180= 3x180= 540 grader, och varje vinkel är alltså (540/5) 108 grader.
Sen då.

Min miniräknare i datorn kan inte räkna sin. Formeln blir (25xsin108)/2. Anyone?

Matte - är ni bra på yta?

2009-09-18T17:48:00.003+02:00

Jag behöver ta reda på hur man räknar arealen på en liksidig femhörning... Jag tror att varje sida kommer att vara fem meter, och jag tror också att jag kan räkna ut det genom att göra tre trekanter, två av dem blir lika stora (5+5+x m omkrets) och den tredje blir (x+x+5 m). Men sen då? Tyvärr har jag glömt det mesta från matten... trots att jag läste matte E på KomVux för inte sååååå många år sen och faktiskt tyckte att det var kul (=roligt, intressant). Har försökt leta på nätet, men med klent resultat. Även om jag söker på "regelbunden månghörning" får jag inte många träffar som handlar om hur jag räknar. Äsch.

Om jag använder mig av vinklar då? Alla vinklarna är ju lika stora. Om de dubbla trekanterna är... hmm... återkommer.

Tacksam för tips...

Och sen då?

2009-09-17T11:14:00.003+02:00

Jaha. Så sitter man då här, på Af-kurs. Till vad nytta? Jag SITTER AV tid. SLÖSAR tid. Tid som hade kunnat användas till vettigare saker, som t ex att LÄRA mig nåt. Men nähä då, här ska rullas tummar. Å bloggas. Fast det är ju vettigt. :-)

Det är synd att jag inte får betalt per skrivet ord. Då hade jag kunnat tjäna pengar på att skriva vad-som-helst, för skriva tycker jag om. Det är alltid roligt att skriva, tangentbordsklipprandet är ett favvoljud. (Jo, jag är knäpp.) Och en klar fördel med kursen är att jag fått låna en liten bärbar dator, klar abstinensvarning när kursen är över. :-(

Det är ingen där ute som behöver en spökskrivare? :-)

Sjuka barn...

2009-09-16T08:53:00.002+02:00

...ger tid till datasittande. Skvättvis, iallafall.
Magsjuka (någon annans) kan vara av halvgodo ibland. Stackars liten får vara hemma med mamma hela dagen och jag får fem minuter mellan varven att sitta och göra ingenting vid datorn. Fem minuter mellan varven till min stackars efterkälksblogg som får en liiiiten uppdatering och jag tar mig tid att plocka lite, tvätta undan jättehögen i källaren och lite annat efterkälksgöra.

Är nu officiellt arbetslös.
Tänkte använda tiden till att uppdatera mig via MiROi, att plugga är roligt och jag kanske får lite användbara papper. Varför finns det inga gamla tiders kontorist-jobb? Sortera papper, skriva brev, göra löner, koka kaffe, hålla ordning på chefens mötestider...

Vigselrätt

2009-09-04T15:03:00.004+02:00

Jag har inte brytt mig om att följa debatten, men jag måste ändå bry mig:

Varför i hela friden ska inte kyrkan få viga vem de vill???

Svenska kyrkan - kristendom - präster - kristen tro - bibeln - sånt liksom hör ihop. Jag behöver inte tycka nåt alls om jag inte vill, precis som jag inte behöver tycka något om islam eller buddhism eller ateism eller vad det då handlar om.

Att gifta sig i kyrkan är att lova varandra trohet INFÖR GUD. De som vill lova, men inte INFÖR GUD går till borgmästaren. Enkelt!

Om min ICA-handlare inte har det bröd jag vill ha går jag till nästa butik.
Om min läkare inte ger mig den behandling jag anser är rätt går jag till en annan läkare.
Om inte präst A vill viga mig av någon anledning går jag till präst B.

Jag har gift mig i kyrkan. Jag har ingen aktiv gudstro, men ville göra äktenskapslöftena till något MER, att lova inför något större än du och jag och grannen. Sen vet jag inte vad detta "större" egentligen är, men lägger ingen större vikt vid att ta reda på det.
Om prästen hade velat hade han kunnat neka - jag är varken döpt eller konfirmerad och min man är frånskild. Om prästen hade sagt nej hade jag självklart blivit upprörd, men sedan gått till en annan präst.

Att frånta kyrkan vigselrätten för att de lever efter vad de anser vara bibelns ord (och bibeln är som bekant en av hörnstenarna i det hela) - är det åsiktsfrihet? Så länge inte svenska kyrkan och dess präster uppmanar folket att stena homosexuella eller liknande grotesk-heter (och då syftar jag på stenandet) ska de väl få tycka vad de vill! Och så länge prästerna själva får välja hur de vill agera, utifrån sin religiösa övertygelse, borde det väl inte vara något problem?

Men visst, vi kan ta det hela ännu längre:
- Vi gräver upp alla icke-troende från kyrkogårdarna och lägger dem i nåt slags massgrav, för det borde ju inte spela någon roll för en icke-troende? Vigd jord, menar jag.
- Vi annullerar alla äktenskap som inte är mellan troende makar, för det kristna bröllopet är ju bara för dem som aktivt tror på sv kyrkans gud.
- Vi "avdöper" alla, eftersom barn inte kan välja själva. Sen får alla kristna gå och döpa sig igen, så att vi säkert vet att det bara är kristna som är döpta.
- Alla skolavslutningar flyttas till andra lokaler, avslutningarna har ju inget med religionen att göra.
- Jul får bara firas av de som vill fira Jesu födelse. Övriga får fira nåt annat någon annan dag.
- Vi måste göra om kalendrarna, för vi kan ju inte räkna år noll från det år när JESUS föddes...

Suck.

Balkongprojektet

2009-08-04T17:08:00.006+02:00

...börjar närma sig färdigställandet. Åtminstone ytmässigt. :-)
Först en bild på lilla Öststatstoan... så här långt har jag kommit. Ett första varv med färg gjorde STOR skillnad! Även på mig, för jag var lagom luddig i huvudet efter att ha stått därinne och målat med oljefärg och en LITEN pensel... :-P
Ett lager spackel till och ytterligare ett färglager, sedan lite tapet och en svart tingest i taket - voila! (Men så långt har jag ju inte kommit ännu, så jag ropar inte hej riktigt ännu.)

Så till balkongprojektet.
Före:

Bortsett från allt virke som måste bytas (och den biten tänker jag inte ens BÖRJA tänka på ännu) har jag skrapat bort allt som sitter löst och oljat in rubbet med grundolja. Så har jag slipat av golvet med nya favoritleksaken (syns på bild) (balkongräcket ska slipas det också) och oljat igen.

Imorgon eller på torsdag (beroende på när smörgåstårtan är klar) hämtar jag FÄRG! Grundfärgen har jag, men den tänker jag inte lägga ut någon bild på. Ett grundmålat, rött balkonggolv känns inte intressant. Det är kanske inte det här heller, men det poop-ar jag i. :-) Golvet ska fortsätta vara grönt, ifall ni undrar.
Semester är härligt!

Solen skiner och det har varit över 25 grader så gott som hela semestern hittills vilket gör livet väldigt lätt att leva.

Jag har lösningen

2009-07-31T09:22:00.003+02:00

...på piratnedladdningsproblematiken!

ALLA låtar finns som demo att ladda ner gratis. Därefter kan jag KÖPA de låtar jag vill ha (fullängd) för 2-3 kr/låt. Perfekt. Alla är nöjda och ingen behöver tjorva.

Dock finns ett problem kvar - skivbolagens vinsttörst. 2-3 kr/låt ger inga miljardvinster att bygga fina skrythus för, inte heller några miljonder till vräkiga bilar eller jättegratisfester. (Vaddå, har jag förutfattade meningar om skivbolagsmonstrum??? Näääe, inte jaaag...) :-) Men det skulle innebära att artisterna fortfarande får sina futtiga ören per låt och publiken är nöjd. För 2-3 kr/låt är det inte riktigt vits att ladda ner (om det nu inte handlar om stora mängder musik).

Det skulle också lösa ett ENORMT problem för mig och mina gelikar - vi som skriver teatertexter BEHÖVER musik. Vi behöver MASSOR av musik, gärna instrumentala BRA versioner av redan skriven musik. Jag betalar GÄRNA om det bara finns. Inte gärna 74 kr/låt, men upp till en tia per låt är inte alls oöverkomligt.
Som det är nu får jag försöka hitta orginalen (inte alltid på laglig väg) för att klippa och klistra i dem - för att se om det funkar med tempo, text och koreografier, men jag har då inte någon större lust att betala 150 kr/låt (för en CD) när jag inte ens ska använda den versionen. 2-3 kr hade varit ok. Sen kan jag betala något mer för bra instrumentalversioner, men jag betalar INTE för EN fullprisCD PER LÅT. Det tror jag inte att någon gör.

Hade vi haft intresserade musikskapare i gänget hade det varit klart enklare, då hade dessa kunnat få betalt för att göra instrumentalversioner. Hade vi haft MUSIKER i gänget hade det varit ännu enklare. Men på en liten ort har man inte alltid att välja.

*morkar* Jag ska leta vidare några timmar till, och om någon vänlig själ känner till BRA versioner, t ex MIDIfiler som låter som orginalen, av svenska schlagerfestivalvinnare är jag MYCKET TACKSAM för tips...

Blomster?

2009-07-03T20:59:00.004+02:00

Så en vädjan till läsarna: kan ni hjälpa mig deschiffrera följande bilder?

Det här

skulle kunna vara en kronärtskocka, utifrån mina något bristfälliga kunskaper i matväxter. Men... när man så betänker att denna klump växer i mångfaldigt sällskap på en myr i lappland känns det hela något långsökt.

Min nästa tanke var tistel - men bladen är för ormbunkiga:

En tistels blad är spetsigare och något mera oregelbundna.

Så frågan är vad i hela friden det är för växt???

Demokratin havererar!

2009-06-28T18:32:00.000+02:00

Jahapp. Så var det dags för Almedalsveckan... som jag egentligen inte tycker nåt om öht, har inte varit där och bryr mig inte så mycket om vad de gör där. MEN...

Politikerna har lyckats med nåt jag trodde var omöjligt: demokratin existerar numera bara till namnet.

Jag har lärt mig att demokratin fungerar utifrån att folket väljer det parti som närmast kan representera de värderingar väljaren står för. Utifrån antalet röster fördelas antalet riksdagsplatser på de partier som nått över 4%-spärren, och partierna får sålunda antal röster procentuellt likvärdigt valresultatet.

Vad händer nu? Jo, t ex miljöpartiet, som är ett minoritetsparti, får helt plötsligt MASSOR att säga till om, som om de fått många fler röster än vad som egentligen tilldelats dem. Samma händer inom alliansen, där t ex Kristdemokraterna (eller vad de heter numera) fått långt mer att säga till om än vad valsedlarna visat.

Av den anledningen vore det mest korrekta att faktiskt lägga ner det valsystem vi har, och istället låta folket välja rött, blått eller mitt emellan. Det block som får flest röster får sedan plocka lite mer som de vill eller nåt, och samabeta med någon ytterligare om de så vill, men då skulle åtminstone politik-sörjan vara ärlig.

Om vi istället skulle införa personval skulle det också vara ett ärligare system, eftersom politiker idag inte tycks bry sig särskilt mycket om satta manifest eller partiprogram. Jag har ännu inte lyckats hitta ett ordentligt program från någon av representanterna, utan det mesta verkar vara ordbajseri på högsta nivå och allt för att dölja att de egentligen inte säger nåt alls för att lämna utrymme åt individen som sitter på vald plats.
Jag vill att våra politiker redan nu lämnar en "varudeklaration" utifrån vad de personligen står för, då slipper vi många obehagliga överraskningar. Visst kommer många även fortsättningsvis utnyttja sin position, men då kan de fällas för lögn och vilseförande marknadsföring, vilket de inte kan idag.

En ärlig politiker verkar svår att finna, men systemet låter dem vara oärliga.

Listoplisto - när ska du bli president? Vi behöver dig!

Found it!

2009-06-18T18:31:00.004+02:00

Hittade igen några små lappar, skrivna för MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅNGA år sedan, och tänkte att jag skulle sprida min visdom. :-)
Och för den som inte förstår det är det väl lika att påpeka att ovanstående var ironiskt.

"Oprah Winfrey talar om hur viktigt det är att komma ihåg att det trots allt finns män som HJÄLPER TILL hemma...

Varför talas det aldrig om hur duktiga KVINNORNA är som HJÄLPER TILL hemma? Det är - trots allt - inte kvinnans jobb att städa, laga mat, stryka, tvätta, passa ungar, bädda, putsa fönster... Hade det varit vårt jobb hade vi fått betalt!
Fast - kvinnan hade kanske tjänat på att ha hemmet som jobb, för då hade vi ju fått uppskattning för det vi gör...

Vi har fortfarande den urgamla stämpeln kvar; 'om kvinnan är 4 m från spisen och sängen är hon på rymmen'. Tänk om alla kvinnor skulle vägra göra ngt öht hemma om de inte fick beröm för allt de gjorde, eller kanske t o m betalt?
Vi skulle vara multimiljardärer!

Och med tanke på alla de killar som bott hemifrån i 10-20 år och fortfarande inte vet hur man slår på en tvättmaskin, stryker eller kokar potatis"

Sen var det slut på den tråden. Antagligen kom nåt emellan, t ex att telefonen ringde eller nåt. :-) Jag är inte riktigt överens med språket hela vägen, och jag ser inte världen lika svart eller vit längre, men i stort tycker jag samma nu som då. Varför berömmer vi inte första-lägenheten-tjejer för att de är SÅÅÅÅ DUKTIGA som tvättar sina egna kläder och diskar undan efter sig? Varför är vi inte SÅÅÅ imponerade över tjejerna som kommer hem från jobbet och faktiskt ÄGNAR SIG åt sina barn?

Fattar nada. Är vi kvinnor verkligen så korkade att vi anser att männen HJÄLPER TILL? Är det MITT hem, där min make är inneboende?

Jag vill dock tillägga att detta INTE är tillämpligt hos oss... det är min man som städar, plockar, putsar fönster, byter gardiner, byter de flesta blöjorna och lagar mat (mm). Jag tvättar, stryker och diskar - men nu har vi ju diskmaskin vilket minskar mitt diskande till någon enstaka gång i veckan.

Här vill jag tillägga att jag är bortskämd, men om jag ska följa min egen linje ovan ska jag ju inte säga det eftersom det faktiskt befäster att männen som gör nåt hemma är fantastiska. Mer fantastiska än kvinnorna som gör nåt hemma. Och det borde ju vara lika fantastiskt oavsett vem som gör, så jag ändrar mig raskt och skriver inte att jag är bortskämd. Även om jag tycker att jag är det - fast det är mest för att vi inte diskuterar "vem som ska" eller "vems tur det är". :-)

Det ska bli mycket spännande att se hur våra SÖNER beter sig när de flyttar hemifrån. Barnuppfostran är banne mig inte lätt, och om man då ska börja dra in könsroller och jämlikhet i det hela blir det, för mig, ogreppbart.
Sålunda håller jag mig till det som är greppbart, som t ex att sitta här och skriva en liten stund... :-)

Så fel det kan bli

2009-06-13T22:20:00.003+02:00

Jag tar på mig alldeles för mycket. Därtill kommer det som folk lägger på mig, antagligen av vana; att jag "alltid ställer upp". Nu har jag tagit på mig något som jag trodde att FAMILJEN skulle kunna ha glädje av, inte för att jag själv så hemskt gärna ville utan för att jag trodde att det skulle kunna bli ett familjeintresse.
SÅÅÅÅÅÅÅ fel.

"Det här gjorde du BARA för att DU ville."

Jahapp.

...

Tydligen ska man vara fullblodsegoist. För om jag BARA gör det JAG SJÄLV vill, utan att försöka inkludera nära och kära, behöver jag ju inte må dåligt över oförtjänt skit. Då kan jag åtminstone må bra av att göra nåt jag faktiskt vill göra. Att må dåligt av att göra nåt jag inte jättegärna vill göra är bara korkat.

Trädgård?

2009-06-03T22:02:00.003+02:00

Vet inte om det ens kan kallas trädgård. Gräs finns, om man letar noga bland mossan och klövern och vad-det-då-är, liksom några träd - men inte är det mycket till arrangerat eller planterat. Altanen blev KANON, så nu har vi äntligen en uteplats värd namnet, och min lilla lönn växer lite för varje år, men sen är det inte så mycket mer. Barnen fick måla stenarna/asfaltsplattorna (eller vad det då är) i lite glassinspirerade färger förra sommaren, och det livar upp, och jag har äntligen gjort ett litet jordbuggs-/smultronland, så ett myrsteg i taget kanske det kan bli nåt. Kompost-wannabee-högarna ska avskaffas - bara 90% kvar. :-) Björkarna och framför allt rönnarna ska bytas ut mot lönnar allt eftersom de dör.

Drömmen vore en stor gammal hägg (för den vackra stammens skull), ett körsbärsträd och ett vattenfall med tillhörande prunk. En stor gammal pil vore inte heller fel... Min mammas moster i Göteborg hade ett ENORMT pilträd på gården, och inuti vattenfallsgrönskan hängde en gunga - snacka om barnparadis!

Det här kändes som det minst intressanta jag skrivit.
Jag går och hänger tvätt.

Å nu då?

2009-05-31T21:07:00.003+02:00

Jahapp. Å vad ska vi skriva om nu då???
Barnen är i säng, maken sitter vid andra dumburken (eller första, vet inte vilken av burkarna som är dummast) och jag har en stund att fördriva...
Har hittat några gamla skisser på insändare (eller nåt) som skulle kunna komma till pass, men bara därför hittar jag inte igen dem just nu. Vet inte i vilken hög jag lade dem... SÅÅÅÅ bra ordning. Jepp. (inte)

Jag kan iofs berätta att jag klippt gräsmattan idag. Nyss. Mina fötter är GRÖNA. Jag kanske håller på att bli förvandlad till Hulken? Har t o m en serietidning som heter "Miss Hulk", så det finns feminin form och är sålunda inte helt omöjligt? Fast jag var inte ens nästan arg. Inte det minsta. Bara licklig. Barfota i gräsmattan med min lilla pluttgräsklippare (med låååååååååååååååååååååååång sladd), solen skiner och det är hyfsat varmt - kan det bli så mycket bättre?
Och så kan jag ju berätta att jag har påbörjat nedräkningen på jobbet... Bara 54 arbetsdagar kvar. Har tyvärr inte hört något om det sökta jobbet, men det är inte något som oroar mig ännu. :-) Det brukar lösa sig! :-D

Nog med dravlande. Jag hoppas att ni provat "Fill-a-pix" på Conceptis logic puzzles. Om inte tycker jag att ni ska göra det NU. När ni läst färdigt här.

Nå, vad väntar ni på? Nu har jag skrivit färdigt.

Nå!

SLUT.

:-)

Bilar och besök

2009-05-18T19:21:00.003+02:00

Jahapp. Så var vi då ägare till en "liten" bil igen... Minibussen med 7 säten är inte längre ett måste för att hela familjen ska ta sig någonstans då en av de äldre har skaffat egna hjul, så då var det dags att bli SAAB-ägare igen. Inte helt fel, varken för körglädje eller plånbok. Inte för att vår gamla buss var tråkig, och dessutom satt man över snöröken, men det är ändå något visst med en turbo.
Jag gillar att köra fort... BRUM, BRUM!

Det ser dock lite ut som att vi bara kört bussen i en krymptvätt, eftersom den nya har samma färg som den gamla. Hmmm... Å SAABen är ju inte direkt en udda bil. Inte någon "död fisk"-varning, men närapå. Dussinbilen får väl uppvägas av hårfärgen, eller nåt. :-)

Favoritpyssla

2009-05-15T19:46:00.002+02:00

Den uppmärksamme noterar en förändring på sidan... jag hittade en "lägg till den här"-funktion för en av mina favoritsysselsättningar (på internet), och vill självklart dela med mig.
Harmlöst men utmanande och roligt - åtminstone för den som gillar matematik. :-) Växlar mellan den och Griddlers.net, och sålunda de ENDA spel jag spelar sittandes vid datorn! För tillfället... :-) Tips på bra (=kluriga och totalt ickeblodiga) plattformspel mottages tacksamt.

Icke-tycka-om-objekt...

2009-05-08T23:58:00.004+02:00

Nyss for en polisbil förbi med sirener och blåljus. Inte helt vanligt, och framför allt inte vid den här tiden på dygnet.
Jag tycker att det är bra att vi har poliser, så det är inte det som jag inte tycker om.
Nä, det som får magen att åla runt där inne är att i hasorna, alldeles för fort och utan tvekan i "pursuit" efter polisbilen, kom två bilar med gamar...

Vad är det som lockar? Vad är det som får människor att precis som gamar cirkulera kring en olycksplats? "Gam" är egentligen ett tamt ord. "Vulture" låter äckligare, och det som låter äckligare beskriver bättre dessa... vultures.
Är det det eventuella blodet? Frossandet i någon annans olycka? Möjligheten att stå i äckel-berättar-centrum på arbetsplatsen/skolan dagen efter?
Eller har slask-blaskorna börjat betala så pass bra för splatterbilder?

Jag mår illa. Både fysiskt och psykiskt.
Tack och lov kände jag inte igen bilarna, men det innebär inte att de kan ha innehållit någon jag känner.
Jag vill inte känna vultures. Inte ens vara bekant med dem.

Fy fan.

Vår!

2009-05-07T19:20:00.003+02:00

Ja, så var det ÄNTLIGEN vår även här... Solen har stekt i nästan en vecka, och för första gången på många år lovar det att bli snöfritt till makens födelsedag i slutet av maj. Inte illa! Jag hoppas bara att det fortsätter på samma sätt eftersom jag har MÅNGA projekt att påbörja och avsluta (en del är påbörjade för länge sen, och är i desperat behov av att avslutas, medan andra behöver påbörjas. Då kanske de blir klara nångång...) och nästan alla är beroende av fint väder. Dessutom vill jag självklart att barnen ska få såna där fina barndomssommarminnen, såna som jag har, av att solen alltid skiner och det är varmt nästan jämt. Treåringen ska förhoppningsvis bli blöjfri, vilket också kräver lite värme om vi ska kunna köra den "enkla" varianten med "nakenfisbarn".

Återigen vill jag poängtera att våren här uppe är något helt annat än vår i södra delarna. Vår för mig är när krokusen börjar ploppa upp vid husväggen, inte när rabattblommorna blommar. Våren kommer redan i mars, men då är det takdropp och solvarma snödrivor som gäller - inte vårblommor. Men det har jag (tror jag) redan babblat om, så den tar vi inte igen. Åtminstone inte nu...

Dags för lite fönsterputsning, kanske?

- - -

Nä. Inte just nu. Det får vänta några veckor till... :-)

Ääääännnnnu fler tester...

2009-04-26T22:21:00.001+02:00

Iddes inte kolla om jag fortfarande är "A Little Messy", för städning är och förblir ointressant. Eftersom jag inte VILL vara nåt annat än vit choklad gör jag inte om den heller.
Däremot provade jag den här igen, och har gått från Wannabeebloggare till Dagboksbloggare - fast jag kände inte igen frågorna sen förra gången. Och jag är nog hellre en Wannabee. Och korrekt grammatik är det SISTA jag skiter i. Och om ingen skulle läsa skulle jag nog lägga ner. Eller åtminstone känna mig ganska emmmsam i rymden... :-)

Vilken bloggtyp är du?
"Dagboksbloggare"
Din blogg är din offentliga dagbok. Du skriver om tentor, mensvärk, godissug, barnuppfostran, tandläkarbesök, ångest, spindelfobi och relationsproblem. Du skiter fullständigt i huruvida dina inlägg innehåller korrekt grammatik, kommatering och tangentbordsmissar. Din blogg är ändå bara till för vardaglig ventilering och att ingen läser den bekommer dig inte det allra minsta.

Mera tester

2009-04-26T17:02:00.005+02:00

"What´s your Power colour" gick inte. Den verkar inte finnas kvar. Äsch.
Då provar vi nästa då.
Genitestet funkade inte heller. Vad är det här????
Då får vi se om 2007 har bättre träffar:
Från söndag, 17 juni, har inget ändrats, så den ids jag inte göra om.
Men den här, från samma datum, gick att göra igen!

You Are a Pegasus

You are a perfectionist, with an eye for beauty.

You know how to live a good life - and you rarely deviate from your good taste.

While you aren't outgoing, you have excellent social skills.

People admire you and feel very comfortable around you.

What Mythological Creature Are You?

Den ändrades, minsann... Vad säger månne det?

Återanvändning

2009-04-26T16:37:00.003+02:00

...på låg nivå. Jag bläddrade igenom mina gamla inlägg och kom på den briljanta idén *skryt, skryyyyyt* att göra testerna igen - bara för att se om svaren blir desamma. Så här kommer en återanvändning från 16:e aug 2006.

"Eller kanske bara en fånig vilja att göra som världens coolaste brud Listoplisto ... - här kommer min lista;"

4 arbeten jag har haft i mitt liv:
1. Renrummontör
2. Blomsterhandelsbiträde
3. Försäkringsmäklarassistent
4. Lärarvikarie
(bara för att ändra nåt här gör jag listan längre!
5. Måleributiksbiträde
6. Buskklippare
7. Spökskrivare
8. Föreningssamordnare/kulturfestivalsanordnare)

4 filmer jag kan se om och om igen:
1. Mycket väsen för ingenting
2. Harry Potter-filmerna
3. Willow/Labyrinth, kunde inte välja
4. Sagan om ringen-trilogin
MEN - det behöver gå nåt år emellan!
(Här bytte jag ordning på 3:an och 4:an.)

4 städer jag har bott i:
1. Gällivare
2. Jokkmokk
3. Malmberget
4. Koskullskulle
(Hmmm... inte mycket att ändra på här.)

4 tv-serier jag gärna ser:
1. Medium
2. Ghost Whisperer
3. - - -
4. - - -
(Här tog jag faktiskt bort de två senare... jag ser ännu mer sällan på TV än tidigare.)

4 ställen jag vill åka till:
1. Australien
2. Manchu Pinchu
3. Indien
4. Nåt superbilligt land där jag kan känna mig superrik...

4 webbsidor jag besöker dagligen:
1. Griddler-sidan
2. Conceptis
3. http://www.santaclauswintergames.com/
4. Varken nr 2 eller 3 är dagligen besökta, men jag passar på att göra lite reklam... har ingen fjärde vad jag kommer på just nu.
(Och nr 2 bytte jag faktiskt ut!)

4 favoriträtter:
1. Chicken/Lamm tikka masala
2. Pappas grytor - mummmmmmmma!
3. Usch. Måste man verkligen gilla mat?
4. - - -

4 ställen där jag trivs:
1. Sängen
2. Datastolen
3. På stranden vid stugan
4. Med näsan i rabatterna

4 personer jag vill utmana att svara på enkäten:
Förra gången skrev jag ingen, men nu skriver jag Den som känner sig hågad.

Jahapp. Det var första. Ingen större skillnad. Trist. Då gör vi väl en till då. Bara därför.

Skrivtest

2009-04-17T21:38:00.004+02:00

51 words

Speedtest

"You write 393 characters per minute"
HAHA! Jag tyckte att Listo skrev snabbt... men jag var snabbare! HAHAHAHAHHAHAHAHAHAHHAHAHAHHAHA! *hoppar fnittritgt nöjd omkring på stolen*

Jag utmanar ALLA att göra testen, det var ju kul ju!
(åtminstone för mig som gillar sånt här...)

Babbel

2009-04-17T21:21:00.004+02:00

Jag börjar vara MÄTT på sjuka barn. Onsdag före påsklovet (vi "lovade" v 15) var båda förkylda och jag var hemma med dem. Söndag (påskhelgen) blev det både förkylt och magsjukt, så nu har jag varit hemma hela veckan. Tack och lov har magsjuketillbehören hållts i lämpliga kärl, så jag har inte behövt skura - men det är ändå brist på sömn och många famnsittande stunder...
Jag är MÄTT. Är de inte friska nog att vara på dagis/skola på måndag skriker jag.
HÖGT.
LÄNGE.

*gagagagagagagaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa*

Enda positiva med att vara hemma är att jag ÄNTLIGEN kom mig för att gå till frissan. Vi är bortskämda med att ha några frissor som jobbar kvällstid, så jag unnade mig tre och en halv (!) timme för att ta bort dryga tre dec (!) hår, färga, bleka och färga lite till. Så nu har jag inte längre en "laestadianfrisyr" med 15 cm utväxt, nu har jag en haklång page och KORT i nacken. Jag kommer nog inte att klippa så här kort igen, men nu har jag provat och jag är JÄTTENÖJD.
Tänk att lite (kortare) hår och lite färg kan göra så gott för själsfriden... :-)

Skratta eller gråta?

2009-03-24T19:12:00.003+01:00

Vet inte om jag ska skälla eller vara tacksam... En förbipasserande dam plockar upp skräp längs vägen. Inte alls dumt, det borde alla göra. Så ser hon min soptunna och lastar av sin börda i den. Inte heller fel, jag bryr mig inte om någon annan slänger skräp i min tunna, den är överfull oavsett.

MEN...

Hon slänger i en sprayburk.

Hade jag tillhört de som fått en märkning på tunnan, och om just min tunna kontrollerades just denna vecka (om det nu någonsin kommer att kontrolleras) skulle JAG få böter.

Jag tillhör dem som Sorterar. SORTERAR är ännu inte aktuellt eftersom jag fortfarande måste ta BILEN för att lämna i återvinningsbyttorna, men jag Sorterar med stort S. Allt som jag kan sortera hemma (utan att det stinker) sorterar jag, och det är till mig vännerna ringer för att få reda på i vilken soptippsbytta de ska slänga sånt som de inte vet. Jag far regelbundet till soptippen för att slänga sånt som inte får slängas i återvinningen.
JAG BLIR UPPRÖRD. Samtidigt kan jag inte skälla på henne, eftersom hon faktiskt PLOCKAR UPP lite av det skräp som slängs utan en tanke på hundar och barn. Och andras trädgårdar, fast det är en parentes.
Vet, som sagt, inte om jag ska skratta eller gråta. Vet inte heller om det är nåt att göra ett blogginlägg om, men det har ansträngt min hjärna hela dagen, och då kan jag ju inte låta bli att lasta över det på er... :-)

Tofflor

2009-03-11T21:20:00.003+01:00

Mina arbetsskor är SLUT. Och med SLUT menar jag totalt havererade, sulan har gått av på mitten, tvärs över, och korken under innerfodret tittar fram nästan överallt.

Tänk nu om det funnes vettiga skotillverkare som kunde skicka upp följande skor för påsyn och utprovning - men nähä då. Sån tur ska vi inte ha. Bara Foppafrakten är på 300 pengar, och jag vill INTE betala 300 kr för att prova en sko som jag kanske inte vill ha. Och att affären ska betala 300 spänn för detsamma känns inte riktigt rimligt. Scholl kräver att affären tar hem ett helt ställ (med ca 100 skor) - inte klokt någonstans. Så tills dess att jag har ärende till Luleå eller annan större ort med bredare utbud än hemorten får dessa finnas blott på min önskelista...

Crocs Sassari

Scholl Whisper

Förtryckande fritänk - del 2

2009-03-04T23:17:00.002+01:00

Måste få återkomma till mitt tidigare inlägg...

De flesta religioner (om jag uppfattat det rätt) har någon form av vigsel, eller något som med religionens välsignelse knyter ihop två människor.

I Sverige råder religionsfrihet.

När vi diskuterar att Sv. kyrkan inte ska få behålla sin vigselrätt borde vi i samma mening även inkludera även övriga religioners vigselformer, eftersom även de lyder under respektive religions"lag", och sålunda kanske nekar vissa mskor att vigas.
Sålunda borde alltså en utredning tillsättas, som går igenom ALLA befintliga former av religiös välsignelse för partnerskap och därefter förbjuder dessa former av partnerskapsvälsignelser i Sverige.
Ny lagtext kan lyda "För att räknas såsom sammanlevande i mer bestämd form än sambo är endast borgerlig vigsel godkänd. Alla övriga former är olagliga och kommer inte att godkännas i kontakt med någon form av svensk myndighet eller institution."

Dessutom borde vi - i samma anda - omgående avskaffa julfirandet, eftersom den svenska jultraditionen diskriminerar de religioner som inte firar jul på vårt sätt och dessutom är känd som den mest ensamma helgen under året - de ensamma som inte har någon att fira jul med diskrimineras å det grövsta.

Jag kan fortsätta en stund till, men jag tror att ni fattar vad jag menar. De som vill ha en kyrklig vigsel rättar sig efter de regler som gäller där, de som vill ha en muslimsk dito rättar sig efter de regler som gäller där. De som vill gifta sig men inte under religiösa tecken gifter sig hos borgmästaren, och de som inte vill gifta sig alls lever som sambos.

Var det så svårt?

Sopsortering

2009-03-03T22:19:00.002+01:00

På mitt jobb hanterar vi nästan alla material som bara finns. Min kollega har dock inte samma uppfattning om sopsortering som jag, och det stör mig.

Visst, den lilla metallbiten i toppen av en plastgalge är kanske inte hela världen, men om alla tänker så blir det mååååånga metallbitar som slängs i "brännbart"-påsen. Metall är mig veterligen inte brännbart. Nog många metallbitar i ugnen för brännbara material torde göra ugnen trasig rätt snabbt även om den säkerligen är konstruerad för att kunna hantera en hel del obrännbara ting.

Visst, en bränd propp i sopsäcken kanske inte heller spelar någon roll, men som ovan lär hanteringssystemet braka efter nog många proppar.

Visst, en flaska lacknafta hit eller dit, men nog många så har vi inte särskilt många rena vattendrag kvar.

Om alla tänker "äsch, den lilla" blir det för mycket. Om alla istället tänker "självklart" tar vi jättekliv på sopminskningsvägen.

Jättepretentiöst (eller heter det -siöst?), jag vet, men sååååå viktigt. Då får ni stå ut med lite pretentiösa rader. Ju.

Lista från Listoplisto...

2009-02-22T09:31:00.006+01:00

Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!
Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord eller ljug!
Om personen som taggade dig har ett namn som börjar med samma ord som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort.
Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar. Fast det är ju urkorkat att skriva så eftersom första frågan faktiskt är vad jag heter!

1. Vad heter du?: Jaha. Ska jag svara på frågan eller lyda instruktionen?
2. Ett ord på fyra bokstäver: Larv
3. Flicknamn: Lavenda
4. Pojknamn: Leonard
5. Yrke: lägenhetsrenoveringsbutiksbiträde?
6. Färg: ljung
7. Klädesplagg: läderbyxor
8. Mat: Lars-agne (lasange, alltså)
9. Sak i badrummet: leksaker
10. Plats/stad: "Lilla stugan"
11. En orsak att vara sen: laurahöns i trafiken
12. Något man skriker: LYSSNA!
13. Film: Lycket väsen för ingenting (nöden har ingen lag...)
14. Något man dricker: lingonmjölk (inget för mig, dock)
15. Band: Lennox´ Eurythmics (den där nöden, som sagt...)
16. Djur: Lynx Lynx
17. Gatunamn: Ladugatan (finns säkert nånstans)
18. Bil: Lada
19. Sång: Living on a prayer (Bon Jovi)
20. Aktivitet med mer än en deltagare: långprommis med familjen

Bara för att det kom från dig, Listoplisto!

Förtryckande fritänk?

2009-02-22T08:54:00.002+01:00

Åsiktsfrihet? Njä. Inte om man tycker annorlunda.
Jag tycker att homosexuella ska ha samma rättigheter som "Svensson", och däri borde äktenskap via kyrkan vara lika självklar som allt annat. MEN - det borde vara lika självklart att en präst har rätt att neka vigsel! Nu pratas det om att svenska kyrkans per-automatik-vigselrätt ska tas bort - är det ett sätt att visa åsiktsfrihet?
Om du inte tycker "rätt" får du inte tycka.
Om vi har åsiktsfrihet ska väl det gälla åt båda hållen?

Sen borde vi spärra in (eller nåt) alla som våldför sig på dem som tycker annorlunda än de själva, det är INTE kopplat till åsiktsfrihet i min bok. Men själva TYCKANDET borde väl vara fritt, det är väl det ÅSIKTSfrihet innebär?

Min man har varit gift förut, och om prästen hade varit av den skolan hade han/hon kunnat neka oss (jag är dessutom inte döpt, vilket också hade kunnat vara skäl att neka). Om prästen hade nekat hade det varit beklagligt, men då hade vi pratat med en annan präst, och förr eller senare hade vi ju hittat någon som ville viga oss i kyrkan, trots vårt "icke-religiösa" leverne. Det är ju inte prästen som är viktig, utan själva vigseln i kyrkan.

Svenska kyrkan är fortfarande en stark insitution i vårt samhälle, många ser skolavslutningar, bröllop och begravningar som självklara i kyrkan. Inte för att vi är överdrivet religiösa av oss, utan för att det är en del av den historia vi bär med oss. Vi har inte lyckats frigöra oss från vårt historiskt romantiska ok, och jag ser inte att det är nödvändigt eftersom det inte, i mitt tycke, är ett problem.
Problemen uppstår när den som nekas inte ser andra vägar och när politikerna populistiskt försöker vinna poäng för att de gör samhället mera "jämlikt". Det brukar leda till större olikheter och fler ojämlikheter.

Om jag nekas vigsel av en präst kan jag alltid fråga någon annan. Det finns fler präster. Och det slår mig i skrivande stund - skulle kyrkan fråntas vigselrätten för att de nekar en frånskild?

Vi har tänkt förnya våra löften vart tionde år, och vi hoppas att det blir samma präst. Låt oss leka med tanken att han skulle neka: Då måste vi genast anmäla det till diverse instanser - vi blir 1. kränkta, 2. orättvist behandlade och 3. vår (icke)religiösa livsstil förtrycks... Lite fånigt när man ställer det så, eller hur?

(Spännande att se hur många kommentarer om homofobi jag får nu...)

Tack!

2009-02-16T10:36:00.002+01:00

Jag fick tillslut lägga till Xrob också... inte helt fel.
Solen skiner på vårt -25-gradiga samhälle, då känns det lite lättare att vara lämmen efter gårdagens långkörare - var på Folkets Hus i 12 TIMMAR!!! Huvvet känns lite lagom mosigt, och jag skulle gärna varit kvar hemma och "polymasat" hela dan, men vad gör man inte för brödfödan. :-)

Jaha. Å varför i hela h-vete...

2009-02-13T19:39:00.002+01:00

... kan jag inte följa de bloggar jag vill? Va? Va? Va? FFffffföntererå?
Jä... skit, jag lyckades lägga till både Blue och Corundum, men inte Xrob. Iofs misstänker jag starkt att det är nåt slags ondskefull "haha, du kan bara lägga till blogspot.com-adresser, inga andra. HA HA!"-grej, men jag skulle kanske även kunna tänka mig SBT... fast det senare är inte så värst aktuellt, faktiskt. Mycket roligare att tro att jag inte FÅR än att jag inte KAN. Sådeså.

Jag tänkte bara, apropå Xrobs inlägg om tatueringar, upplysa sajbärspäjs om att jag också har en tatuering. (Misstänker att jag skrivit om det tidigare, men IIIIDS inte kolla!) På min vänstra överarm ståtar en sköldpadda, som olikt den store A´Tuin seglar fram genom kosmos på ett inte allt för ansträngande sätt... tyvärr hade jag inte läst Pratchett när jag gjorde den, så det bidde en landsköldis. Den är en självbelöning för att jag klarade både teori och körkort på första försöket (vilket inte min äldre syster gjorde, trots att hon tillhörde en enklare-test-generation) - alltså ett eller två år sen... Vill nog egentligen inte räkna, men... Okej då, det är (37-19=) 18 år sen. *funderar INTE över att jag är två körkortsåldrar gammal*

Å nu vet ni det. Jaha. OCKKKK?

Äsch då!

2009-02-11T10:33:00.003+01:00

Eftersom Blue var TVUNGEN att sätta sånt här på mig, så är det väl bara att göra... (fast jag är inte så sur som jag kanske låter :-) )

1. Gå in i din bildmapp
Okej. Det kan ta en stund. Vilken av dem, förresten?

2. Gå till den sjätte mappen och välj därefter den sjätte bilden i den mappen.
Hmmm... hade inte sex mappar... då byter vi till lilla bärbara minnet istället. *väntar* Tänk att det ska ta sån tid att öppna en liten burk!
Där fanns det också bara TRE mappar - vad är det här? I bildmappen fanns det bara fem mappar. Beklagar, jag har ingen bildmapp med sex mappar!

3. Visa bilden på bloggen och skriv något om den
Eeeh... Vad ska jag då göra... *tänker, ber om ursäkt över stanken*
Okej, här kommer sjätte bilden i sista (andra) mappen i Bildmappen i den här burken.

En av MÅÅÅÅÅÅÅNGA likadana (nästan) bilder på sönerna i juletid. Fast det är bara junioren som syns här.

4. Bjud in sex nya bloggpersoner att vara med på utmaningen
Näpp.

5. Länka till dem och låt dem veta att de är utmanade.
Nåmendåså. Är du nöjd nu, Blue, du har fått mig att måsta TÄNKA så här på en onsdagmorgon, INTE SNÄLLT! :-)

Apropå söta sovande barn

2009-02-03T18:59:00.003+01:00

så behöver jag "Tjorven & Mysak" i ljudform, eftersom minsta sonen bestämt sig för att se hur långt ett kassettband är. Bandet gick inte att rulla in igen, det har t o m blivit en knut på det (hur han då lyckades med det?)... Någon som har några idéer?

- - -

Nu tänker jag skriva det som jag EGENTLIGEN skulle skriva...

- - -

Så blir man kanske arbetslös igen då. Jag är inte uppsagd, men imorgon får jag veta hur min framtid ser ut på just detta jobbet. Jag tror fortfarande att jag får jobba till augusti, dock finns en liten möjlighet att mitt DRÖMJOBB kommer nerdimpande i min famn om någon månad... Jag tror jag har en aning om hur jag ska göra. :-)

Det skulle dessutom, som en fantastisk bonus, innebära att jag skulle få mera tid över - gissa vilken blogg som skulle prioriteras??? :-D

Hon är så söt när hon sover...

2009-01-08T23:07:00.003+01:00

...är en riktigt bra låt. Melodin fastnar så till den milda grad och texten är tänkvärd (fast jag minns den inte så här på rak arm), och jag konstaterar att just ovan nämnda strof stämmer väldigt bra även på mina söner.
De sover just nu.

(Här skulle jag kunna skriva ett seriöst inlägg om hur fantastiska de är, hur vackra, hur änglalika och ljuva, ett långt inlägg om barns fantastiska varande, om hur tacksam jag är över mina barn - men det hade inte varit lika skoj. Inte lika rensande, heller. Därför gör jag inte det.)

Hur underbara våra barn än är är det skönt när huset är stilla. När ingen springer som om elden var lös och golvet på övervåningen bara måste ramla ner. När ingen skriker eller slåss om vem som ska stå på just den fläcken i lekrummet. När ingen spelar inte-i-min-smak-musik och sjunger med vääääääldigt falskt och entonigt (syftar dock inte på de yngre barnen) och när det enda som hörs är lugna, försiktiga andetag...

Men om jag inte hade haft stöket på dagarna hade jag inte uppskattat lugnet nu? :-)

Nåt vi lär oss vilja eller nåt vi vill?

2009-01-05T22:10:00.002+01:00

På väg hem igår (lyckades hålla ämnet i huvvet tills nu!!!) konstaterade jag att många har kvar julpyntet. Varken negativt eller positivt, bara ett konstaterande.
Just därför började jag fundera på varför jag inte tycker nåt om att folk tar bort eller inte tar bort sitt julpynt, för jag hör ju hur många ondgör sig över att folk REDAN har eller INTE har FASTÄN... osv. Jag borde väl tycka nåt, eller?

Så... för att äntligen komma till skott vill jag fortsätta tidigare frågeställning:
VAD TYCKER JAG och VAD HAR JAG LÄRT MIG ATT TYCKA?

Om min omgivning varit mera fast i vissa jultankar hade jag antagligen tyckt nåt om dessa som tagit bort kontra inte tagit bort sitt julpynt. Nu har jag inte LÄRT mig tycka nåt särskilt, och tycker sålunda inget speciellt.

Borde jag tycka nåt om just julpyntets vara eller icke vara? Tja, det är väl iofs inte det nödvändigaste i livet, men det är alltid intressant med åsikter.

VAD TYCKER DU?

Ett nytt ord

2009-01-03T20:45:00.002+01:00

Nu ska ni få lära er ett nytt ord...

"Kameller"

Vet ni inte vad det är? Logik på hög nivå: Raketer som smäller. Enkelt när man kan det, eller hur? :-)
Det är min 2,5-åring som envisas med att säga "kameller", och jag kan inte annat än gilla ordet. Klart mera norrländskt än raketer som smäller. Kort och koncist, som vi vill ha det. :-)

Julhälsning...

2008-12-22T16:57:00.001+01:00

...måste man välan göra? Sålunda kommer en här:

Fint porslin

2008-12-13T23:27:00.002+01:00

Det är roligt att kunna duka fint. Det är jätteroligt. Vi har haft julavslutning här hos oss idag, och att då kunna ställa fram riktigt fina kristallglas i olika former (vatten-vin-snaps) och fina kaffemuggar känns riktigt bra. Att ha likadana bestick till alla känns också bra. Riktigt bra.
Om det då är en kvarleva av min borgarbracka-mormors barndom eller vad det då är, men det ger mervärde (för mig) att kunna duka vackert. (Ska lägga ut bild så småningom.)

Glasen var min mormors, de fick dem i bröllopspresent eller liknande. Antagligen inte särskilt dyra eller märkvärdiga för att vara kristallglas, men då är det förhoppningsvis lätt att fylla på med fler. Kaffeservicen var min morfars mammas (min namnes), och de lär tyvärr inte vara lätta att fylla på. Jag har inte sett nåt liknande någonstans öht, och det är inte alls kul eftersom jag gärna hade haft fler av dem.

Jag hade en tanke om att önska porslin till bröllopspresent just för att få MÅNGA av samma sort, men alla serier jag sett hittills består av 12 kuvert. Jag vill ha MINST 24, och att beställa dubbla serviser ser jag ingen mening med (jag behöver inte två kaffekannor). Dessutom är det alltid någon del som är fel - är det inte kopparnas öron är det att det inte finns muggar eller att gräddkannan är för liten. Eller att det inte finns djuptallrikar. Om nu inte mönstret är för gräsligt eller på fel plats...

Inte nog med att jag behöver bli tapetdesigner, jag behöver också göra min egen servis. Ids int!

Mjooosik, majstro!

2008-12-03T16:01:00.003+01:00

Sitter och lyssnar igenom lite tonårsnostalgimusik... Run to the hills, Land of confusion, Love bites, Too late for love, Janie´s got a gun... Lägg till lite Twistade systrar, lite Kiss, lite Ozzy, Rainbow och Scorpions... inte helt fel så här på en onsdag.

Tänkte bara ge er ett bra julklappstips, åtminstone till er som har barn i omgivningen som ni tycker (borde) förtjänar en julklapp: ABC leksaker - kanonbra service, riktigt bra leksaker till många olika åldrar (kika t ex på badkarsdekalerna, båda mina älskar dem) och jämförbara priser. Om man ska handla leksaker på internet ska man börja där!
Har köpt min systersons julklapp där, och de slår in och skickar till andra änden av Sverige. Som sagt, kanonbra service!

Shoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppa...

Jag hade tidigare alla mina julklappar färdiga i februari samma år, nu är jag inte ens klar med idélistan. USCH! Dock har vi t o m bytt till julgardiner i vardagsrummet (inte bara i köket), så vi utökar tomtedomänerna... :-)

Tacksamhet?

2008-12-01T18:21:00.003+01:00

Har skottat gården TRE gånger under gårdagen. Gillar inte snö.
Fast... idag är det HUR vackert som helst, riktig sån där vykortsvinter med lagom rimfrost på träden och klar himmel... idag har jag dessutom inte behövt skotta snö. Grannen tog plogvallen med traktorn.

Dock kom jag att funder över huruvida man borde vara tacksam eller inte? Näst äldsta grabben i huset kom ut och bidrog till snöskottningen i fredags, och jag höll på att kräkas över all snö precis när han kom ut och jag blev överlyclig över bidståndet. MEN... ska man verkligen vara tacksam? Egentligen, jag menar, är inte det en del av att vara med i ett hushåll? Att man hjälps åt?

Jag tänker nog fortsätta vara tacksam, men det känns lite mot mina principer. Det kostar inget att säga tack och vara tacksam, men det blir ju ändå lite fel. Jag är inte hundra på att jag vill ha det så att nån ska tacka en hela tiden för allt man gör, men det är ju alltid trevligt att veta när det man gör spelar roll och att någon är glad över att man gör det man gör.

Att säga tack till er som läser mina högst sporadiska inlägg känns dock helt befogat. Ni har egentligen ingen anledning att belöna mitt ego genom att återvända till just MIN blogg. :-)

Hur orkar ni?

2008-11-18T23:08:00.002+01:00

Jag fattar inte. Hur i hela friden orkar ni?
Jag har jobbat heltid sen i mitten av maj, och jag får mindre och mindre ork - hur gör ni? Ni som fixar heltidsjobb, handling och matlagning, städning och läxhjälp, skjutsar hit och dit, går ut med hunden, skriver i bloggar... HUR GÖR NI???

Nä, det där med heltid är inget för mig. Helt klart.
Klart slut.

Sjukt?

2008-11-09T19:03:00.003+01:00

Jag tror mig ha hittat en "regel" för hur läkare ska ta emot oss...
Jag tror att läkare under utbildning får lära sig att det första man gör är att skicka hem patienten. "Kom tillbaka om det inte blivit bättre inom en (eller ännu hellre två) veckor." Standardfras nr 1, första hemläxan. (Det gäller ju då alltså INTE röntgenpersonal :-). )

Det är åtminstone det ALLA läkare sagt hittills vid första besöket.

Fel av mig, det finns ett undantag. Jag gick i sexan, fick bihåleinflammation (första gången vad jag minns) och slasket rann ner i ena ögonlocket. Då blev jag faktiskt inlagd direkt. Men annars har standardinstruktionen varit att gå hem och avvakta.

Hur tänker man då som läkare? Tror de att vi tycker att det är svinskoj att betala dyrt för att ha främmande människor klämmandes och rotandes i oss? Tror de att vi alla är hypokondriker som inte har något bättre för oss än att sitta timtal i väntrummet hos läkaren?

Jag är inte säker på hur jag ska hantera denna teori. Vad tror ni övriga?

Återinför skampålen!

2008-11-03T17:55:00.002+01:00

Jag vet inte om jag skrivit om det förut, och jag ids faktiskt inte gå igenom mina inlägg för att kolla, så med risk för upprepning...:

Återinför skampålen!

Jag tror helskarpt på att lämna ut de som gång på gång utsätter andra för äckel. Jag gillar Metro, som lämnade ut diverse uppgifter om återfallsförbrytande pedofiler, och jag tycker att det är helt rätt att vi skyddar potensiella offer genom att veta vilka farorna är.
Jag blir vansinnig över skolans flathet när de anser förövarens integritet viktigare att skydda än att tala om vad som görs för att förhindra övergrepp (skolan skyller ofta på sekretessen när vi frågar efter åtgärder), och jag tror att en skampåle skulle råda bot på väldigt mycket!

Om KarlAstrid döms för X:te gången (t ex övergrepp på barn eller andra grova våldshandlingar) och blir dömd att sitta i skampåle är jag övertygad om att hans/hennes brottsbana får ett rätt abrupt slut. Jag är övertygad om att skampålen, med tillhörande orsaksredovisning, skulle göra vårt samhälle enklare att leva i.
Kanske inte tillämpligt i alla fall, och kanske inte det pyskologiskt mest korrekta, men då vet alla i samhället vem vi ska akta oss för. Definitivt.

Ekonomiska brott kanske också skulle vara inkluderade?

Jag vet varför...

2008-10-31T12:55:00.003+01:00

...eller TROR mig veta varför vi inte är så omvärldsmedvetna som vi borde vara:

När vi ser hur eländigt vår värld mår, när vi ser alla olyckor, tragedier, miljökatastrofer, svält- och sjukdomskatastrofer, alla utsatta barn MÅSTE vi stänga av för att orka med vår egen vardag. Många slåss med taskig ekonomi, trassel på jobbet (om vi har nåt), skolans elände... då finns ingen ork att DESSUTOM ta på sig så stora och ofattbara saker som världens elände.

Jag känner mig upphängd och nersläppt. Jag känner att orken börjar tryta i det "lilla", och när det kommer uppmaningar på TV om att jag ska bli fadder eller skänka pengar till cancergalor och översvämningsoffer känner jag att jag vill slå av TVn. Då slipper jag den skulden också.

Jag sorterar mina sopor och jag försöker köpa lokalproducerat, men där slutar mitt engagemang. Jag orkar inte slåss för djurens rättigheter, för att alla barn ska få rätt till skolgång och ett rikt liv, för sjuka och olyckliga runt omkring mig - jag har fullt upp med min egen vardag och min egen familj.

Helgpyssel

2008-10-27T18:33:00.003+01:00

Vi har varit på resande fot under helgen... Jag vet inte om jag börjar bli gammal eller om jag bara är slö - det blir bara jobbigare och jobbigare att åka iväg! Själva resan är jobbig, jag blir stel och som träig i kroppen, och att sova i annan säng är jobbigt för rygg och ofta för skelettet - jag är inte direkt bortskämd med extra luftkuddar varför det ofta gnaaager både här och där och oavsett hur jag ligger. Att sedan komma hem är underbart, men då ska det tömmas väskor och sorteras och packas undan rena kläder och väskor - det är ju skitjobbigt! Sortera tvätt må va hänt, men just att plocka undan det som inte är använt känns blä. Å sen är det nästan alltid jobb dagen efter, och när man känner sig så där dagen-efter är det inte roligt att kliva upp i ottan för att jobba.
MEN... Jag har semester.
HELA veckan.

Underbara semester...

Semester

2008-10-23T13:53:00.002+02:00

är underbart, framför allt när man känner sig utsjasad. Det gör jag. Alldeles för mycket just nu...
Ska vara ledig med barnen under höstlovet nästa vecka, och det är SÅÅÅÅÅ SKÖNT! Tänkte försöka få färdigt den yngre sonens rum OCH göra nåt åt lilltoan som fortfarande ser ut som en öststatstoa (för att citera Blue), och förhoppningsvis kommer jag att ha lite bilder att presentera för nyfikna i slutet av nästa vecka. Fast jag lämnar, som vanligt, inga garantier. :-)

Solen skiner. Alltid något!

Att bli rosa

2008-10-21T00:54:00.003+02:00

kändes nästan otäckt. En storögd rosa tingest helt utan proportioner med hjärtan sprutandes omkring sig - det låter rätt mardrömslikt. Har ni tänkt på att många tecknade tjejer antingen har en tioårig kropp som får frk Tomb Rider att bli grön av avundsjuka (fast det gröna torde komma av att inga kroppsdelar kan befinna sig på anatomiskt rätt plats) eller också ingen kropp alls? Huvudet (som i båda fallen är horribelt mycket större än resten av kroppen) sitter direkt på... magen, kanske?

Jag är rätt allergisk mot rosa. Värsta mardrömmen (i garderobskategorin) vore att tvingas gå med rosa spetsklänningar ala gräddtårta med massor av rosa rosetter. Matchande rosa plastclips i öronen, rosa ögonskugga och rouge... Urrrrrrk!

Använder folk rouge, förresten? Jag har ju SÅÅÅÅ bra koll i sminkväskan; min hela arsenal består av en svart kajal, några röda läppstift och en svart, en blå och en grön mascara. Jag tror dock att både den blåa och den gröna har torkat. Det var ett tag sen de kom till användning... Är inte mycket för att sminka mig, det tar bara onödig tid och sitter inte särskilt länge. Tack och lov för min egen sminkös under bröllopet, gissa om hon fick slita för att hålla mig sminkad!

Ett något osammanhängande inlägg. Men jag försöker att hålla koncentrationen från skolans värld, jag känner väldigt starkt för att slå sönder nåt och för de sovande barnens skull ska jag inte göra det. Slå sönder nåt, alltså. Alltså försöka komma på nåt annat att tänka på. Bröllop är iofs inte fel... Kanske ska jag börja planera för tioårsjubileet?

Jag tror minsann...

2008-10-19T21:47:00.003+02:00

...att min "fanclub" har övergivit mig. :-)
Jag får skylla mig själv, jag inte är konsekvent i mitt skrivande, men det känns ändå trist att bli oläst. Mitt ego har definitivt fått ett hack i kanten, det är OTROLIGT upplyftande att ha några som återkommer för att läsa mina visdomsord...
(Det där sista var ironiskt, ifall någon skulle undra.)

Tänk hur vi människor är funtade, egentligen. Lite mysko funktion att vi ofta lyssnar mer till de okända än till vår omgivning, "den där på stan" som säger något nedlåtande är ofta viktigare än våra nära och kära som berömmer oss. Knasigt!
De där människorna på arbetsplatsen eller på skolan, såna som vi egentligen inte vill varken umgås med eller lära känna, deras ord kan svida i flera år medan pojkvänners och vänners trofasthet och upplyftande ord på nåt sätt hamnar i skymundan.
(Jag kom att tänka på det eftersom det bara är Listoplisto jag känner. Av mina läsare, alltså. Inte för att mina läsare varit elaka eller nedlåtande, men ni betyder mer än jag trodde och det borde ni ju egentligen inte göra eftersom jag faktiskt inte känner er. Ungefär. Äsch. Det där blev ju bara mer luddigt.)

Ulla och Anna har varit vänner i 20 år. Ulla och Sara i fem år. Jag tycker mig märka att om Sara säger något sårande samtidigt som Anna säger något stärkande är det Saras ord som blir "viktigast". Jag är dock inte säker på om det är för att det är sårande eller om det handlar om andra saker (att bevisa nåt för nån, t ex) som Saras ord blir större, jag har inte hittat nåt vetenskapligt sätt att mäta eländet ännu.
I skolan syns det också tydligt, "the bullies" åsikter blir "viktigare" än vännernas. En knäppis tycks väga tyngre än många vänner.

Märkligt, som sagt.

D-vitamin

2008-10-15T22:03:00.002+02:00

Beklagar, men datorns grafikkort hade gett upp.
Efter att ha skrivit om misshandeln av våra barn känns det mesta futtigt, men jag såg ett inslag på TV nyss om D-vitaminintagets påverkan och det kändes som ett trevligt ämne att skriva om...

Vetenskapsmagasinet (eller vad det då hette) pratade med en massa forskare lite här och där i världen som alla kommit fram till att D-vitamin är viktig för vår hälsa. Framför allt för oss som bor på mindre solrika områden är extra D-vitaminintag ett bra sätt att undvika alla möjliga krämpor, och jag låter mig luras: Jag kommer att köpa D-vitamin i någon form och dela ut till familjen. För tänk om det är så enkelt? Jag gillar enkla och snabba lösningar, och den här känns klart lockande.

Här tappade jag inspirationen...
Återkommer KANSKE med länkar till nån som skrivit nåt vettigt om D-vitaminer.

Det måste finnas...

2008-10-10T18:39:00.002+02:00

...nåt vi kan göra! Det bara måste!

Att sitta vid köksbordet och gnälla funkar inte. Inget att kommentera.
Att prata med lärare funkar inte, de tycks vara lägst på den skolhierarkiska stegen (märkligt nog, eftersom de är de vuxna som faktiskt har mest inblick i hur skolan fungerar i praktiken).
Att prata med rektor funkar bevisligen inte, trots att rektorn borde vara den som har mest att säga till om på skolan. Men rektorerna verkar vara anställda för att spara in pengar.
Att prata med utbildningsansvarig nämnd på kommunen funkar inte. De skiter i vad vi "icke-insatta" och icke-politiker anser, för "vi vet ju inget". Eller, som en politiker här sagt; "Det är ju på en högre nivå"... (menande på att vi föräldrar inte fattar nåt.)
Att prata med media funkar inte. Åtminstone har ingen hört av sig ännu en vecka efter att jag skrivit till en av våra större dagstidningar. Detta trots att jag bara rabblat upp, sakligt, kortfattat och konkret, vad som brister på vår sons skola.
Jag har provat få tag i någon på skolverket, men de hänvisar till kommunen.

Vad har vi kvar? Vem ska vi vända oss till?

Jag är VÄLDIGT sugen att anmäla alla föräldrar på aktuell skola till polisen. Anmälan skulle gälla misshandel av våra barn.
Att skicka mitt barn till skolan när jag VET att mitt barn då riskerar både fysiska och psykiska övergrepp måste klassas som barnmisshandel.

"Säg inte åt nån..."

2008-09-30T08:32:00.003+02:00

Som vuxen får du ALDRIG säga åt ett barn att inte säga nåt till någon annan!

Kalle ger sig på Olle, Sara, Eva, Anna och Pelle. Säger elaka saker, stampar på deras fötter och avslutar det hela med att ge en höger åt Sara, som försöker hindra honom från att fortsätta. Denne Kalle ska vara "punktmarkerad", och den här dagen fanns otroligt nog den markerande vuxne precis brevid.
Fast den vuxne vänder ryggen till och låtsas som om det regnar.

När några av de drabbade barnen vill berätta för fröken säger den vuxne:
"Det behövs inte."

Mycket här är fel, men värst är den vuxnes ord att inte säga till någon annan. När sedan fule gubben kommer och säger "säg inte åt nån" - hur ska barnet veta vem han/hon ska lyssna på? Den första men inte den andra?

Ett krav ställt till alla vuxna:

Uppmuntra barnen att berätta!

En snigel på ögat?

2008-09-28T22:04:00.003+02:00

Under en tid visades ofta TV-inslag där straffet "då får du en snigel på ögat" angavs. Jag kom precis på ett bättre straff. En snigel på ögat må vara nog så äckligt, men jag lovar att en säck med barnbajsblöjor är värre. Efter att ha bytt några barnblöjor med barnbajs, alla sorter, färger och lukter som bara kan förekomma från en barnbajsblöja, kan jag GARANTERA att det inte är nåt man vill befatta sig med i onödan. Än mindre få en hel säck tömd över sig.
Sådeså.

Oskyldigt dömd?

2008-09-25T21:57:00.002+02:00

Jag har fått uppfattningen att enligt svensk lag är vi oskyldiga tills motsatsen är bevisad. Detta har jag uppfattat som största byggstenen i det svenska rättssystemet. Det måste vara feluppfattat, eller också lyder inte försäkringskassan under svensk lag?

Som förälder behöver jag ibland "VAB-a", alltså ta ut tillfällig föräldrapenning när mina barn är sjuka. Jag har varit hemma med minstingen sedan onsdag eftersom han är febrig, snoret rinner och han är allmänt hängig, och när jag går in på Försäkringskassans hemsida står "Från och med den 1 juli 2008 ska en förälder, i samband med begäran om tillfällig föräldrapenning, styrka barnets frånvaro med ett intyg från den förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola där barnet i vanliga fall är."

???
Var jag inte oskyldig tills en domstol förklarat mig skyldig? Är helt plötsligt alla småbarnsföräldrar både brottslingar och dömda? När blev Försäkringskassan en rättslig instans???

???

Den blåa sörjan till regering STINKER.

Höst

2008-09-23T21:02:00.002+02:00

Så var det höst.
Normalt brukar jag se fram emot hösten, vackra färger och isande friskhet i luften.
I år känns hösten skrämmande, kall och alldeles för tidig. Eftersom vi inte haft någon sommar att tala om känns vintern låååååååååååååååååååååååååååååååååååååång och kall... Jag vill påta i trädgården, låta barnen springa byxlösa i gräset och måla hus. Och fixa staketet. Och bygga ett vattenfall. Och flytta komposten. Och rensa i rabatten. Och måla lilltaket.

Det måste väl bli nästa sommar då. Men jag ville ju göra det den HÄR sommarn! Bajs.

Den HAR regnat bort. Den har varit kall, blöt och grå.

Dags att gå till frissan, tror jag. Har inte fått välförtjänt sommar och har MASSOR av tandläkarbesök framför mig, så jag ska unna mig lite uppsnofsning.

Bling

2008-09-22T22:20:00.003+02:00

Jag gillar bling. Jag gillar även ordet "bling".
Jag är ingen rysch-pysch-människa, gillar varken rosetter eller fluff, inte heller lager-på-lager eller volanger. Men bling, sånt där som gnistrar och glimmar, det gillar jag. Glasbitar, silver -
Månntro är jag en skata? (Får tolkas fritt...) :-)

Trött

2008-09-18T23:17:00.003+02:00

"I am soooo tired (so tired)"... Jag hoppas alla hörde Ozzys röst. Jag känner mig verkligen så som jag tror att han kände sig precis när han skrev just den meningen. (Fast jag minns inte resten av texten, så det är bara just den meningen som avses.)
Tänk att en helg kan ställa till det så pass! Å nu till helgen blir det dessutom alkoholförtäring och sent hos en kompis... Kan inte sluta bra.

Var är vilohemmen när man behöver dem?

"Bamse och Lille Skutt hoppa ut i skogen... "
" ...Skalman han är tlött! ...tlöööött..."

Toaletter och släktträffar

2008-09-17T22:21:00.004+02:00

Eftersom jag inte skrev något igår får jag väl kompensera det med dubbla inlägg idag. Fast under samma rubrik. :-)

Det var en mycket trevlig minnesstund för min farbror! Framför allt var det underbart att "få två kusiner till". Inte för att jag inte vetat om dem, men det var första gången jag träffade dem. Det innebär att kusinantalet har "ökat" till nio (mig inräknad), och eftersom jag tycker mig ha en alldeles för liten släkt känns det extra härligt.

Under besöket i hufvudstaden slog det mig att det är skillnad på toa och toa. Jag gillar inte offentliga toaletter öht, men toaletterna i hemsamhället äcklar mig mindre än dito i Stockholm. Lite märkligt eftersom det i båda fallen handlar om OFFENTLIGA toaletter. ?
Och när jag ändå är inne på toaletter måste jag ta chansen att uppmana ALLA att använda den där fiffiga silvriga saken (vattenkranen) som brukar finnas i närheten av toaletterna - helst tillsammans med tvål (som borde vara lagstadgad tillsammans med höga vitesbelopp om den saknas!). Bacillskräck vet jag väl inte om jag har, men vissa personers hygientänkande efter toabesök lämnar MYCKET övrigt att önska...

Och om du tycker att det var ett menlöst inlägg kan bara meddelas att jag håller med. Det ÄR ett menlöst inlägg. Jag är trött. Och ofokuserad. Och trött.
Och lite allmänt less.

Sådeså.

Hatobjekt 4 - mobiltelefonmissbruk

2008-09-15T21:28:00.004+02:00

Satt på tåget i fredags och kunde konstatera att jag verkligen AVSKYR mobiltelefonmarodörer... Jag gillar mobiltelefåner, men inte att de används överallt och framför allt HURSOMHELST.

Jag kunde inte bry mig mindre i om din pojkvän (eller son?) har problem med sin nya situation, jag skiter totalt i om han får nya vänner eller inte, och jag ger blanka fan i om din kompis har en affär med någon tredje part oavsett om det är en hemlis eller inte!

Om det skulle varit en dialog mellan flera personer, faller det sig naturlig att samtalet sker med en volym som är anpassad för att fler än en ska höra. Jag har full förståelse för att de pratar och att de har trevligt, helt ok och rätt harmlöst. (Folk verkar dessutom då ha lättare att tänka på att inte berätta allsköns "hemligheter" i samma volym!) Det blir en jämn ljudridå som är lättare att koppla bort, eftersom DIALOG ofta sker i nåt slags förutsägbar rytm. När det blir en MONOLOG i alldeles för hög volym blir det extremt störande, jag har ingen möjlighet att ana mig till när nästa ljud ska komma och har sålunda svårt att koppla bort ljudet.

Tänk er nu att ni sitter på ett tåg och dessa alldeles för högljudda monologer sker framför, bakom och brevid er. I två timmar.

Jag mottar tacksamt adresser till protestlistor mot mobiler* och önskelistor för mobilfria zoner (ALLA kollektiva transportmedel, t ex).

*) Jag vet att det heter mobiltelefoner, och jag vet också vad en mobil är. Men eftersom mobiltelefon är längre att skriva och de flesta av er förhoppningsvis fattar att jag menar -fånerna slarvar jag glatt.

Utmaning...

2008-09-15T09:58:00.004+02:00

"Kolla i telefonens adressbok och svara på följande frågor." Det ska jag väl klara av...

Har du kysst nummer sju?
Nix. Danskollega som jag visserligen känt ett tag, men tanken att kyssas har inte funnits.

Har du träffat nummer nio i veckan?
Nix. Men vi ses å andra sidan inte så ofta, hon har tagit pension och jag jobbar inte längre inom samma bransch. Men vi har gemensamma intressen, så det lär inte vara så långt mellan förra gången och nästa.

Älskar du nummer tio?
Nix. En av Nordisk Films anställda, finns kvar i telefonen ifall-att.

Är nummer elva en sötnos?
Apoteksinfo.... vet inte. Det finns säkert nån sötnos anställd där, men jag lär ju knappast se dem. :-)

Är nummer femton en bästis?
Jepp!

Har nummer sexton gått i samma klass som du?
Nix. Tidigare kollega, några år äldre än undertecknad.

Brukar du hänga med nummer nitton?
Jag brukar iofs inte "hänga" med någon, men våra barn går i samma klass. Räknas det?

Är nummer tjugo bra?
Bra på att teckna, JA. Hon illustrerar min barnbok.

Gillar du nummer tjugosex?
JOPP!

Vet du om nummer trettioett har ett förhållande?
Jag tror att han är gift... men eftersom han "bara" hjälper mig med min torkhiss har jag inte särskilt mycket koll på hans privatliv.

Hur känner du nummer trettioåtta?
Han är min tidigare "lilla chef".

Är du intresserad av nummer fyrtiotvå?
Nej!

Hur länge har du känt nummer fyrtionio?
Sen ungefär -99... Tror jag. Fast känt och känt, vi är mera "vet vem varandra är" och har numera barnen i samma klass.

Jag utmanar den som känner sig manad. Å sen ska jag skriva om Toa hemma-borta, mobiltelefonhatobjekt och släktträff, bara så ni vet. :-)

Dubblett som kompensation...

2008-09-11T22:02:00.003+02:00

För att nu chocka er riktigt ordentligt kommer här ett inlägg till! Fast... inte så på riktigt som jag hade velat (eftersom jag inte kommer på nåt vettigt att skriva om förutom).

Skribenten tänkte nu förvarna den ytterst uppskattade läsekretsen om att det inte kommer något mer på sidan under helgen eftersom undertecknad beger sig till hufvudstaden för att närvara vid en minnesceremoni för faderns avlidne äldste broder. Sålunda kommer inga inlägg att utföras under perioden fredag till och med söndag. Erforderliga ursäkter framlägges härmed, även om orsak anses vara tillfullo ursäktande.

Jag gillar högtidligt språk... fast det är skönt att jag slipper använda det jämt! Jag fick ju nästan träningsvärk i huvvet av att måsta tänka så mycket! (Och det bleve nog inte riktigt korrekt...)

Han var gammal och sjuk varför döden i detta fall var befriande. Det gör inte sorgen mindre, men lättare att bära.

Telefonköer

2008-09-11T19:34:00.002+02:00

Blue skriver här om telefonköer. Sålunda är ju inläggets tema givet:

Vet ni vad som är värre än att sitta i telefonkö? Jo, att sitta i telefonkö till SJs order! Inte nog med standardutropen om hur länge jag måste vänta (minst till nästa århundrande) och vilken plats jag har (som om jag inte visste att jag har femton tusen åtta hundra nittiofemton före mig i kön), de har dessutom lagt till olika röster (som man förstås tror är den där som man faktiskt ska prata med) som talar om allt man bara MÅSTE ha eller se eller göra ("Du har väl inte missat att den-och-den filmen visas på den-och-den salongen i Stockholm?" eller "Du vet väl att du JUST NU kan köpa en onyttighetspryl XXX.XXX.XX3 för ENDAST 8.397,15 på den-och-den hemsidan?") och det DRIVER MIG TILL VANSINNE! Jag tror ju varje gång att det äntligen är den där jag skulle få prata med, som antagligen bara kopplar mig vidare till nästa vidarekoppling men ändå, vilket gör att jag tvingas lyssna på skiten. Annars kan man ju lägga luren på axeln och vänta tills någon pratar.

GRRRRRRRRR!
Mig hata telefonköer!

Egoism

2008-09-10T21:21:00.004+02:00

Jag är fullblodsegoist.

Med egoist menar jag att jag till "syvende och sist" (med reservation för stavningen) ser till mig och mitt i allt. Det handlar om att jag ska må bra.

För att förklara hur jag menar (försökte hålla inledningen kort, men gissar att några onämnda kommer att missuppfatta mig oavsett vad jag skriver härefter):
Om mina barn mår bra mår jag bra. Om jag får andra att må bra mår jag bra.

Jag har alltid varit egoist.
Några tidigare pojkvänner har gnölat om att "kan vi inte försöka igen, kan du inte stanna?" och liknande, men eftersom jag inte längre får ut något av förhållandet är det ingen idé. För mig: därigenom inte för den andre heller. (Och det är väl ändå ingen som tror att någon av oss mår bra om jag faktiskt stannar??? Tänkte väl det.) Enkel matematik.
Om jag försöker vara någon annan till lags (t ex göra något jag egentligen inte vill) mår jag dåligt och kan därför inte få den andre att må bra. Enkel matematik.
Om jag mår dåligt mår mina barn dåligt (de känner av föräldrarnas mående mer än man tror), och drabbas dessutom av mitt dåliga humör. Enkel matematik.

Hur jag än vrider på det landar jag på samma resultat. Jag vill må bra, och det gör jag enklast genom att få min omgivning att må bra - för då mår jag bra. Och jag mår bra av att må bra. :-)

Jag är sålunda egoist.
Fast jag tycker att det - utifrån försök till förklaring ovan - är rätt sunt.
Faktiskt.

Att ge

2008-09-09T22:54:00.003+02:00

Hur tänker ni?

En kund pratar om att de saknar skruvar från ett visst företag (möbler). Jag har en hel hög hemma. Självklart erbjuder jag dessa till kunden, under förutsättning att jag hittar igen dem.
En som lyssnar frågar efteråt "att du ger bort dem?" - men jag undrar då varför inte!? Förhoppningsvis får jag samma svar av nån om jag nån gång behöver nåt.

Jag har samlat på mig delarna under flertalet år, och om jag ger bort dem fanns det ju anledning att spara derm. Annars är risken att de slängts och då har jag ju sparat dem till ingen nytta.

Om någon behöver hjälp, stort eller smått, och jag kan ge den - varför ska jag inte ge den?

För mig är det en vinn-vinn-situation. Kunden vinner i att de fick delarna snabbare än via företaget (de har redan blivit lovade delarna, men de kommer ju först efter någon vecka). Jag vinner i den härliga känslan av att hjälpa nån (tyvärr inte mer plats i källaren) och i nöjet att känna mig uppskattad (när man gör nåt utöver).

Hur hade ni gjort?

Utmanad...

2008-09-08T19:21:00.002+02:00

Hittade en liten kommentar av Listoplisto... Måste väl göra nåt åt den också innan jag slutar.

*Din senaste insikt/aha-upplevelse
Jag MÅSTE inte.

* Din senaste observation av saker eller återkommande mönster (som att du tycks stöta på ett visst namn hela tiden eller se en viss typ av saker - ex fågelfjädrar på de mest underliga ställen - eller för tredje dagen i rad får tipset om ett visst ställe av vitt skilda människor o s v)
Ännu en bekräftelse på att världen är liten. Man möter människor på konstigaste ställena...

* Din senaste starka dröm som du inte kan sluta tänka på/glömma
Att jag hänger någonstans HÖGT uppe med lilla sonen i famnen. Självklart håller jag på att tappa eller tappar honom. Slutar inte fastän jag vaknar. Ingen idé att försöka somna om. (Hade samma med den äldre också, fast inte lika länge.)

Jag skickar INTE utmaningen vidare!

Före & efter igen

2008-09-08T18:58:00.004+02:00

Den här lampan skulle jag kunna ha i ALLA mina fönster... Hur j-a snygg som helst! Los Problemas är väl bara att den kostar över 600 pix. Styck. (Åtminstone här, där allt kostar alldeles för mycket.)

Detta som kommentar till Joars belysningskommentar. Och som fortsättning kan jag skvallra om att vi har tre lampor (ingen aning om vilken sort, vet bara att de finns) som ska in där under kanten ovanför/brevid micron - men vi verkar ha slarvat bort alla skruvmejslarna. *S* Vet inte varför de plockades ner långt före vi ens beslutat måla om i köket, ner kom de och sen inte upp igen...

Min öststatstoa ser onekligen bättre ut nu! Men den har varit underhållande: Plastfärg målad på oljefärg släpper. Vi fick stränga order om att inte skriva namn, men i övrigt fria naglar - med resultat som följer.

Dessa är numera ett minne blott (och några foton, förstås) och jag kommer nog att sakna våra barnfingrars konstverk.
(För er som undrar över ankan är det en WC-anka för små rumpor. Inte rengörningsmedlet. En sån där perfekt bra-att-ha-grej när det finns mindre rumpor i huset...)

Vi har samma handtag överallt i huset. Den uppmärksamme har redan noterat att det är samma som i sovrummet. :-) Jag gillar att ha teman som kommer igen, jag inbillar mig att det knyter ihop ett i övrigt stilmässigt väldigt blandat hus.
Helst skulle jag ha samma golv i hela nedervåningen, men mattan i vardagsrummet är ännu inte nog uselt för att motivera ett byte. Så den får vänta, men hall och kök får ett nytt Alloc-golv inom en vecka! Himmmmmmmmla schschschnyggt! Kanske vi kommer oss för att ÄNTLIGEN lacka bordet och stolarna också... Min farmor gick bort -96 och jag fick dem samma år och det kunde kanske vara dags att få ändan ur nu? :-)

Vad mer? Röran på bänken är tyvärr en stående del av inredningen.
...
...

Nä. Slutskrivet för nu, får ju inte överanstränga tangentbordet när man är ovan. *S*

Före och efter - ännu en bit

2008-09-07T14:56:00.005+02:00

Dö inte.

Så här har lilla toan på övervåningen sett ut så länge jag kan minnas. Förstå att jag inte är som alla andra barn.

Den är dock inte så utseende längre. Nu ser den ut så här.

Kanske inte så mycket bättre, men åtminstone inte lika orange.
Tanken är att den ska bli en sjörövartoa, men jag lovar inget! :-)

Däremot kan ni fröjda ögonen på mitt nya kök!
Så här såg det ut innan:

Så har det sett ut, även det, så länge jag kan minnas. Iofs har vi lagt till köksbänken och flyttat omkring på en massa skåp, men färgen har varit densamma. Mörkt jägargrönt på stommarna och nån olivgrön på luckorna. Ett lugnt kök, även om det har varit mörkt.

Numera är det inte grönt. Helt plötsligt har jag ett STORT och LUFTIGT kök, med högt i tak, och lamporna gör faktiskt nytta när jag tänder dem! :-) Tänk att lite färg kan göra så mycket... sen blidde vi lite inspirerade och tapetserade om när vi ändå höll på. Och beställde ett nytt golv. Däbbli fiiiiiiint....

Det syns kanske inte hur ljust det är eftersom det är fotat på kvällen, men ni får ett hum. Jag ska, vid tillfälle och om solen nånsin skiner igen, komma mig för att fota och uppdatera. :-)

Åter till blöjbyten, trädgårdsskötsel och smutstvätt.

Nominering...

2008-09-07T14:39:00.005+02:00

Okäjrå! Men bara för att det är just ni, Blue (som alltså nominerade mig på riktigt) och Listoplisto (som åtminstone låtsas som att hon skulle ha nominerat mig), barasånivet. Och JO, jag har tagit det som en fantastisk komplimang!

Så till det där att nominera - här är min lista på bästa bloggarna!

1. Listoplisto
2. Blue
3. xrob
4. Corundum

Det bidde inte fler än så. Jag läser kvalitativt, inte kvantitativt. :-D

Ni som blir nominerade skall i er tur utse era sju favoritbloggar.
1. De nominerade kopierar bilden och lägger på sin blogg.
2. Länka till personen du fick nomineringen av
3. Nominera 7 bloggar
4. Länka till de bloggar du nominerat
5. Lämna ett meddelande på deras bloggar att de blivit nominerade.

Jo, jag kan läsa innantill. Det står 7. Och sju. Men jag vill inte nominera fler.

Å jag ska, bara för att tillfredsställa min nya kamera, göra ett inlägg till! Idag! (kors i taket...)

Trädgårdsproblem?

2008-06-16T19:49:00.005+02:00

Kanske någon av mina fantastiska medbloggare som har en aning om följande:

En kompis till mig har en syrenhäck. En STOOOOR sådan, med blad som blir mer än en dec tvärs över. Alla buskarna/träden blommar med vita blommor:

Så långt är allt som vanligt och inget konstigt. MEN - från en av dessa buskträd växer en gren vars blommor är ROSA!?!?!?!?!????

Tyvärr finns ingen bild på förgreningar, det hade kanske varit mer intressant eftersom jag själv är inne på att det har ympats på nåt sätt, men någon blomsterkunnig bloggare kanske har kunskap ändå?

Nya jobbet

2008-05-28T22:09:00.002+02:00

Jahapp. Så var man i målarbranschen... Hann vara arbetslös i en vecka, har arbetat i en och en halv. Jag trodde inte att det kunde vara så kul med färg! Ett års anställning + nästa sommar; det är inte fy skam i dagsläget! Och helt utan utbildning... fast med ett brinnande intresse ska det nog gå hur bra som helst, och jag ser fram emot att aldrig bli riktigt fullärd. Det är spännande varje dag på jobbet, jag har kanonbra arbetskamrater och kommer att få LÖN - kan det bli bättre?

Enda smolken i bägaren är att jag jobbar till fem och sålunda inte har mycket tid över till att vara social. Barnen och maken går i första hand, dansen i andra - sen får det övriga vänta till helgerna (som är uppbokade med hur mycket som helst hur länge som helst)... Två veckor semester i år är inte heller det mest spännande jag varit med om, men allt går. Maken är hemma i sju veckor, så barnen får vara lediga och det känns viktigare än min egen ledighet. Dessutom inte helgjobb annat än under högsäsongen, och det är inte heller helt fel.

Men... det innebär att mitt bloggande får hamna i fjärde hand, så ni får stå ut med rätt sporadiska inlägg hädanefter. Förhoppningsvis finns ork även för nattsudd framför datorn, men efter en hel dags vara-glad-och-trevlig-med-alla-kunder blir det lite lätt vacuum i huvudet. Eller bommulligt, eller vaddigt eller nåt.

Jag fortsätter läsa mina favvo-bloggare och kommer att prioritera kommentarer där istället för egna inlägg här. Förhoppningsvis förlåter ni mig för frånvarande närvaro... :-)

Lästips!

2008-05-15T21:15:00.002+02:00

En kommentar kan ge både det ena och det andra:

Här kan ni läsa ett MYCKET BRA inlägg ang. tidigare diskussion om vad våra samhällsmedborgare får kosta. Om ni inte förstår vad jag pratar om kan ni läsa mera här.

Det är underbart när det dimper ner folk som kan uttrycka det jag menar på det sätt som jag inte kan men som jag tänker! :-)

Jag vill inte!

2008-05-08T11:19:00.003+02:00

...men eftersom Listoplisto visade mig namninsamlingslistan måste jag ju bara.
Alla som anser att pengarna borde gå till vettigare saker än att göra om en j-a skylt uppmanas att omedelbums skriva under här! NU!

I övrigt låter jag andra, som säger det bättre, säga nåt:
Listoplisto
xrob
med flera...

Trädgård 1

2008-05-08T09:58:00.003+02:00

Hej alla barn, nu blir det barnprogram!
Titta här vad tanten jag tar fram:
En liten spade, plankor och skruv...

Äsch. Inspirationen tog slut när jag inte kommer ihåg hur den går.

I vilket fall tänkte vi göra om i trädgården. Därför går jag, när jag skrivit klart det här inlägget, ut i trädgården och fotograferar. Allt för mina bloggläsares skull, så klart! För en gångs skull ska jag komma ihåg att göra före-bilder. Det brukar annars bli bara efter-bilder, och då känns de inte lika intressanta.
Inte särskilt proffsigt, heller. :-)

*fotelifota...*

Följetongen fortsätter - del 3

2008-05-08T09:51:00.002+02:00

Som sagt, IKEA blir inte bättre.
Vi beställde den lilla skåpdörren till tvättstället, och när jag ändå beställde passade jag på att få hem två klädlådor till.
IQ fiskpinne fattar att en tung dörr krossar papperslådor. Den/de ur IKEA-personalen som packade min låda har sålunda lägre IQ än så.
Ett av locken till lådorna var demolerad... Suck. Ännu ett samtal till IKEA. Ännu en gång en telefonröst som inte ber om ursäkt. BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!

*resignerad suck*

Nåväl. Vad är väl en bal på slottet...?

De utlovade bilderna

2008-05-02T09:28:00.003+02:00

Imorse kom jag faktiskt ihåg att jag skulle ta fram kameran... Med STOR reservation för kvaliteten på bilderna kommer här alltså hur det numera ser ut.
Det här är inte så mycket att orda om. Jag är nöjd med hur det ser ut, och vi passade på att måla om gardinstången också.

Tvättstället blev riktigt bra, vi bytte spegel (hade en utan ram) och kortade av tvättstället några cm för att få plats med alla garderoberna. Det innebar iofs merjobb, eftersom det gamla stället då inte funkade och maken fick bygga ett nytt. Men snyggt blev det!

Så till eländet... Så här mycket URFÅNIGT, äckelpäckel-dödutrymme blev det kvar. Jag vill inte ha några j-a skor i min klädgarderob! Hur f-n städar man där under? Men utrymmet duger inte till så mycket annat.

Så här har det sett ut före. Lägg till en stapel med banankartonger på ena sidag (förutom de som står ovanpå), en mörkt grönlaserad byrå (åtta lådor med klistermärksrester) och påsar, så förstår ni skillnaden ännu bättre. :-)

Jo. Jag kan öka ljuset. Vi har Photoshop. Men jag iddes faktiskt inte.

Första maj, välkommen...

2008-05-01T21:54:00.002+02:00

... och jag är arbetslös. Premiärdag idag. Ska till AF imorgon. Jobbade sista dagen i onsdags.

Vet ni hur mycket skrutt man kan ta med sig till ett kontor under två år??? Det vet jag... ALLDELES för mycket, kan berättas.
Exempelvis en mobil i trä med färgglada fiskar (kvar sen yngste sonen följde med på jobbet), en skruvmejsel (alltid "bra att ha"), en sked (som om det inte finns i fikarummet?) - tänk om jag varit smart och tagit hem dem när de använts klart, då hade jag sluppit kånka hur mycket som helst denna veckan! (Alltid lätt att vara efterklok.) :-)

Så vad ska jag göra nu då? Elektriker låter rätt intressant... har någon tips om hur jag - utan att bo någon annanstans - kan bli en sån? Proppbytare, alltså, inte starkströmmare. Sån där som går hem till folk.

Eller kanske administrativ assistent - om det är den som blir hustomte och städar i lagret också? Det vore kul. Det skulle jag ju kunna bli utan ännu fler skolor.

Behöver inte nån av er en hustomte? Flytta hit så går det att ordna! :-)

"Goda personer gör goda saker...

2008-04-27T21:54:00.003+02:00

...och onda gör onda saker. För att få en god person att göra onda saker krävs RELIGION."
Fritt citerat efter någon Nobelpristagare - ska bara kolla vad denna någon hette. Strax tebax!

- - -

Kopierat från http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19998:
"Dawkins delar den amerikanske fysikern och nobelpristagaren Steven Weinbergs syn: "Med eller utan (religion) har du goda människor som gör goda saker och onda människor som gör onda saker. Men för att goda människor ska göra onda saker krävs religion.""

Har precis glott på "Gudsillusionen" på Kunskapskanalen, där denne Richard Dawkins glatt totalsågar allt vad religion är. Himmmmmmla bra program som alla borde se! Visas på samma kanal den 2 maj också - se den!

Därmed inte sagt att jag sågar religionen på samma sätt som Dawkins. Absolut inte! Som sagt i tidigare inlägg så är religionen en fantastisk uppfinning då den erbjuder otrolig trygghet för den som behöver den typen av trygghet. Det jag framför allt tyckte var så bra i Dawkins program var att han lägger tyngd på att vi faktiskt misshandlar våra barn när vi ger dem en färdig, opåverkbar (religiös) bild av vad världen är.

(Problemet är visserligen att om vi ska leva fullt ut efter den tanken ska vi ju inte heller lära våra barn VÅR (oreligiösa) syn på det hela eftersom vi då faktiskt ger dem en färdig bild vi också.)

Nu springer mina tankar för fort och fingrarna hinner inte med. Det här MÅSTE korrekturläsas!

"Tänk om vi alla har fel, och det är en liten folkgrupp på Grönland som har rätt - och Gud är en isbjörn?" för att utifrån minnet citera Jonas Gardell (sommarprat för länge sen).

...

Ponera att vårt sätt att tänka (västvärldens mindre religiösa värderingar) faktiskt är fel? Att det är de fanatiska BABA (vilket betyder vilken valfri fanatisk religionsyttring du vill) som har rätt?

...

Spelar det någon roll?

...

?

...

Okej, här blev jag visst jättedjup.
Men för att återgå till första, nej, andra tanken om att religionen misshandlar våra barn så håller jag med. Helt och hållet. Det borde inte vara tillåtet att pracka på oförstörda barn en religion som förtrycker och/eller som uppmuntrar förtryck av någon sort.
Det borde inte vara tillåtet att pracka på dem förtryck över huvud taget. Krig, oavsett anledning, borde klassas som extremt grovt förtryck - det är ALDRIG barnen som orsakat eller utlöst krig! Sexuellt våld likaså. Svält, föräldralöshet... listan kan göras lång.
Hur kan det bli så eländigt att många religiösa "kastar sten" trots att de inte så oskyldiga som bibeln kräver?

(Knyter tillbaka till tidigare tankar om "vad ger dig rätt att...", men det är ett senare inlägg som bör skrivas mera om någon dag när jag har GOOOOTT om tålamod. Det här skriver jag alltså bara för att påminna mig själv.)

- - -
Egentligen borde jag inte se såna här program. Men om ni störs får ni skylla på programleverantörerna, som inte har vett att sätta ut skyltar med "Nej Lollias, det här ska inte du se på." :-)

Och hela tiden kom det bara mer och mer och mer...

2008-04-22T15:22:00.004+02:00

För den som inte är lika kulturellt berikad som jag kan jag berätta att rubriken citerar Euskefeurats låt "Mer och mer och mer". Lyssna och lär... :-)

Och vad jag menar med rubriken följer nu:

IKEA har jag namngivit. Då borde jag ju, logiskt, även lämna ut namnen på ett SUVVE företag? Så för alla som behöver inhandla en ny spillfri mugg till barnen kan jag med värme rekommendera ESSKA - hur bra som helst!

Rapport i spröjshistorien: Vi fick ytterligare ett kuvert igår. Med de ytterligare delar som saknades. Notervärt är dock att båda skicken gjordes i förtryckta kuvert som säger att "Vi (delarna, alltså, egen anm) borde funnits där från början", fast på engelska. Det för mig innebär att det är VANLIGT att delar fattas... inte särskilt bra reklam, eller hur?

Ett ljus i det mörka skummet?

2008-04-22T15:18:00.003+02:00

*S*

Jag har kommit på nåt som faktiskt gör mig glad:
Om man blandar lite O´boy-pulver i Cappuccino-pulvret blir det inte lika mycket skum. Och lite godare, dessutom.

Inte helt fel, så här på tisdagseftermiddagen när man "måste" jobba till 16:30...

:-)

Skit-följetongen fortsätter!

2008-04-16T23:12:00.002+02:00

Tyvärr blev det inte slutsvuret.

Det kom ett litet kuvert från IKEA idag...
Kuvertet skulle innehålla spröjs (7 delar), fästen (10 delar) och täcklock (4 st)...
Ni kan väl aldrig gissa?

- - -

Kuvertet innehöll 6 delar spröjs.

lkjasdåpji n0åu8 sfdaölkjvföoidsnvåpaifjn öbgkjwähbrtoiyerdfslmöxcuiopvcö-pjri6mh wb3hb!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag äger inte nog fula ord för att beskriva känslan.

Jag ringer alltså till skitjävla skräp-IKEA IGEN.

Fortfarande ingen kompensation, men kvinnan jag pratade med den här gången hade ÅTMINSTONE vett att faktiskt be om ursäkt.
Det hjälper inte min garderob, och det trollar inte fram några spröjsfästen, men det gör, konstigt nog, skillnad. Jag är inte lika arg längre. Arg - ja, men inte lika arg.

Slutsvuret?

2008-04-16T11:55:00.002+02:00

Usch.
Jag gillar inte svordomar i skriven text. Mina senaste två inlägg är definitivt inga bra exempel på detta... förhoppningsvis blir det inte så många svordomar framöver. ;-)

SKIT-IKEA!

2008-04-16T11:29:00.004+02:00

Den där skitexpediten multiplicerades!

Måndag gick jag tillbaka till affären. Samma tjej står i kassan när jag, varken trevligt eller artigt, förklarade läget.

"Ojdå, har DOM glömt att ta bort den."

Pappjävlaäggskalleidiot! Inte ens en jävla ursäkt fick jag! INTE ENS att hon kunde be om ursäkt för DOM som hade glömt! Förbannade krukväxt! (Fast det är orättvist att jämföra en sån kork med en oskyldig planta.)

Vi kommer inte att handla där igen.

Så till nästa elände:

Vi åkte till IKEA och köpte oss en garderob.

Jag började med att ta hem IKEAS HomePlanner eftersom jag ville undvika ev. misstag. Det är alltså deras eget program som bara kan hantera deras egna varor.

Jag satte in stommen och dörrarna, och fortsatte glatt med att peta dit extra hyllplan, tre klädstänger och äckligt många lådor. PERFEKT! Då skulle jag få plats med makens, mina och yngste sonens kläder längs ena väggen och få bort banankartonger, påsar, lådor... som hittills varit staplade lite huller om buller i sovrummet. Dessutom skulle maken slippa "stans fulaste möbel"; en 70-talsgrön byrå med måååååånga lådor. (Jo, den är ruskigt ful men så oootroligt praktiskt att jag glatt förlåtit den.)

Vi åkte till Haparanda - "bara" 60 mil tor - för att införskaffa garderoben och lite till. Dagen efter började vi montera...

Här kommer nu det rubriken handlar om:
När vi monterad upp garderobsstommarna ser vi att deras jävla skitprogram inte räknar med att garderobsdörren ska sitta fast någonstans! Dörrarna har standard-hål för standard-gångjärn, de har standard-höjd och är av standard-kvalitet - men att komma på tanken att dörrarna faktiskt ska sitta fast är tydligen för komplicerat för IKEAs programkonstruktörer!

TACK OCH LOV har jag en händig make, som byggde om garderobseländena så att lådorna skulle få plats. Annars hade vi haft två stora trälådor, tre små trälådor, en korg och en klädstång ÖVER. Nu blev det bara en klädstång över, bortsett från en jävligt irriterad jag.
Hade det varit upp till mig hade jag krävt att IKEAs personal kom hem till mig och rev skiten.

Nu har jag en "okejdå" garderob. Jag rymmer inte det jag hade tänkt, och dessutom är det en äckligt irriterande glepa mellan garderobsbotten och nedersta lådan. Jag avskyr döda utrymmen när det handlar om förvaring. Jag fick, än en gång, inte ens en jävla ursäkt från IKEA. Jag får tillbaka mina 39 kr för stången, men ingen kompensation och inte ens ett jävla "ursäkta".

Inte ens kan jag "njuta av utsikten" av de snygga garderoberna, eftersom det saknades spröjs i en av de fyra kartongerna...

(Bara för att glädja min "fanclub" ska jag lägga ut bilder på eländet när det hela är klart.)

Skit-expedit!

2008-04-05T16:46:00.003+02:00

Sonen har rivit sönder sina ullvantar (dyra som f-n). Båda paren. Han har dessutom glömt sina i höstas nya vantar hos mormor. Alltså måste jag köpa nya. (Det har kommit minst två dm med snö under natten, så vantar är ett måste.)
Jag åker alltså till samma affär som i höstas och sonen vill ha likadana som tidigare. Illgröna.
(Till saken hör att sonen gnäller och gnölar HELA tiden på väg in, i affären och på väg ut.)

Han gnäller över att det inte går att prova ordentligt för den där platsgrejen (larmprylen) och jag förklarar att kassa-personen tar bort den när vi har betalat.
Vi betalar och går ut.

Sonen gnäller över att platsgrejen fortfarande är kvar. Jag förklarar att det som är kvar är en plast"nit" som vi klipper bort när vi kommer hem...

När vi sen kommer hem och jag plockat fram saxen för att klippa bort "niten" ser jag att sonen sett alldeles riktigt - den där jävla larmgrunkan är kvar!!!

- - -

Vaddå inte hela världen? Det är för f-n värre!
1. Eftersom maken tagit fel bil kunde jag inte köra och låta skit-personalen fixa det (ingen bilbarnstol i lillbilen). När han kom hem hade affären stängt.
2. På fredag kväll hade vi planerat in vinmiddag, och jag kör inte dagen efter även om jag bara druckit ett glas.
3. Tredje part måste alltså skjutsa mig till affären! Alla barnen med i bilen...
4. Skit-affären har inte öppet på lördagar!
5. Jag kan inte gå på affären förrän på måndag eftermiddag. Ungen behöver sina - i fredags - inköpta vantar på skolan på måndag förmiddag.
6. JAG ska betala extra jävla soppa och jävla bök för att DE gjort fel!
7. När jag kommer dit med en LARMtjosan på vantarna... Spelar ingen roll att det är DE som gjort fel, även de som hör mig gorma kommer att anse att jag stulit dem. Varför har man annars kvar larmgrejen?
8. De kommer säkert inte att kompensera för obehag och extra utlägg!
9. Om de gör det kommer det vara fjant som tio spänn eller nåt.

JÄVLA SKIT!

Blogg-beroende...

2008-04-05T16:33:00.002+02:00

58%

Tveksamma lagar

2008-04-03T14:33:00.004+02:00

Jag förstår till fullo vitsen med LAS-listor och att det är absolut nödvändigt med lagar som skyddar arbetstagarna, och jag anser att de ska finnas där för att just skydda.
MEN... när lagarna misshandlar våra barn borde dessa lagar ändras!

Jag vill få veta NU vem som blir min sons lärare i ettan. Det borde inte vara så svårt, eller? Tyvärr meddelar vår rektor idag att han bara kan ge mig ett preliminärt namn, eftersom det kan komma någon annan som måste gå före.
Det innebär alltså att min son kanske får träffa sin nya lärare första dagen i skolan - borde inte en sjuåring få mer trygghet än så? Borde inte förskole-eleverna få göra studiebesök och träffa sin blivande lärare I GOD TID innan de faktiskt ska börja? Borde inte lärarna få den tryggheten att de faktiskt VET var de ska ta vägen INNAN de går på sommarlov? De kanske också vill träffa sin nya klass innan? Tydligen inte, åtminstone inte här.
JÄVLA KAKKKKK! Skitlagar säger jag!
Min son borde vara värd ÅTMINSTONE lika mycket som den vuxne arbetaren. Och även om nu lagarna tydligt skiter i min sons (och hans jämnårigas) välbefinnande borde väl ändå lagarna skydda de anställda?

Jag förstår problemet; lärare ska sägas upp. Jag förstår dock inte varför lärare ska sägas upp, jag förstår inte heller varför lärarna ska omplaceras eller varför en lärare ska vara mer värd än någon annan. Här kommer alltså lärare A från skola A och petar undan lärare B från skola B där denne jobbat hela sin karriär, bara för att lärare A jobbat ett år längre i skolvärlden. Hur motiverar man det? Jag hittar inget som kan rättfärdiga det! Om jag är lärare A vill jag ju hellre jobba kvar på skola A, framför allt om det sägs upp folk. Och om skola A läggs ner tycker jag inte att det är konstigt att jag får "vänta" på en öppning, jag vägrar peta undan någon annan som faktiskt jobbat på plats!

Tips och idéer mottages tacksamt.

Min svägerska petade undan någon som jobbat på plats, men där handlade det om behörighet och då är det en annan diskussion. HELT annan.

En annan lag som jag inte riktigt kommer överens med (men som bara är svårhanterad, inte korkat skriven och ilskeväckande) är hanteringen av vikarier... Det borde vara eleverna som tillsätter sina vikarier. Inte rent praktiskt, men det borde finnas något system för "bra- eller dåligmärkning" av vikarier! ELEVERNA, som faktiskt ska få studievägledning och utbildning av dessa vikarier, borde kunna säga nej till dåliga vikarier! Motiveringen är självklart viktig, vikarier som är okunniga i ämnet, har mobbar-tendenser eller som på annat sätt inte BIDRAR till undervisningssituationen borde kunna avhysas från klassen. En "mjäkig" vikarie funkar inte i en stökbök-klass och en "hela-handen"-vikarie är överkurs i en lättarbetad klass (hoppas att ni inte misstolkar mina generaliseringar...). Inte på något sätt sagt att dessa avhysta vikarier inte ska jobba som vikarier - bara inte i just den klassen.
Problematiken ligger då i hur man ska hantera ett sånt system - det är ruskigt nära till personangrepp och ont förtal. Ett svårlöst problem, framför allt eftersom det handlar om personlighet.
Tips och idéer mottages om ni ids.

Inte-frågor

2008-03-26T22:46:00.002+01:00

Svenskläraret påpekar...

1. Ni ska få ett exempel på, i min värld, äckliga inte-frågor:
"Kan du inte hjälpa mig?"
En sån fråga är redan svarad på, eftersom det enda möjliga svaret är att hjälp inte kan fås. "Nej, jag kan inte...", eller "Ja, du har rätt i att jag kan inte..." Alltså inte en fråga, och ska sålunda inte ställas med frågetecken bakom. Används som konstaterande; "Nähä, du kan inte hjälpa mig.".
Jag tycker verkligen illa om inte-frågor. Det är nästan värt att bli ett hat-objekt, men bara nästan.

2. Skillnad på var i meningen "inte" kommer...
"Jag hoppas att hon inte vinner." är en helt annan sak än "Jag hoppas inte att hon vinner.". Den första betyder ju att jag vill att hon inte ska vinna. Jag vill att någon annan ska vinna. Den andra betyder att det inte spelar någon roll vem som vinner, hon är lika bra/dålig som någon annan. Om hon vinner är det lika OK som om någon annan gör det. Vinner, alltså. I den första meningen ligger tyngden på att hon inte ska vinna, i den andra på att jag inte lägger min röst på någon särskild - sålunda två vitt skilda betydelser.

3. Jag tror helskarpt på teorin om att inte använda "inte" när det handlar om barn. Övriga får hänga med på det, jag försöker helt enkelt att inte använda inte. (Det märks väl tydligt i det här inlägget, eller hur? *S*)
"Glöm inte" är ett äckligt uttryck, för det vi hör är "Glöm" eftersom hjärnan tydligen ignorerar "inte". Alltså försöker jag vara konsekvent i att använda "Kom ihåg" istället, mycket bättre. Trevligare att minnas än att glömma!

Nog svenskaundervisning (inte svenska undervisning!) för ikväll, eller vad säger ni?

Ett problem?

2008-03-24T18:47:00.002+01:00

Jag slåss ofta med om problem är problem eller inte...
Ta t ex vårt badrum: Jag irriteras ofta över att det "bara är jag" som fyller på tvålflaskan, som sorterar bort de femton extra handdukarna, som slänger gamla schampoo-, balsam- och tvålflaskor, osv. Listan kan göras lång. Någon envisas dessutom med att hänga duschdraperiet över badkarskanten så att allt vatten från draperiet samlas i en liten "ficka" och tyget blir slem-äckligt på nolltid.
Frågan är bara om det egentligen är ett problem? Om jag hade ett eget badrum - skulle det "allmänna" då se ut som Jerusalems förstörelse, eller skulle någon annan städa emellanåt? Om det är så att de övriga då skulle städa är det ett problem: då tror familjen att de har en hushållerska. MEN - om de övriga inte skulle bry sig och det alltså bara är jag som störs av oredan är det ju egentligen inte ett allmänt problem utan bara mitt.
Om det är bara mitt problem är det något jag behöver ta ställning till; om jag stör mig ska jag göra nåt åt det, annars ska jag släppa det.
Om det är ett allmänt problem behöver familjen en rejäl "däng", lämpligen med en blöt handduk, eller kanske med det slemmiga draperiet... (Jag törs skriva så eftersom jag aldrig faktiskt skulle slå dem.)

Det är bara ett exempel. Tyvärr innebär det oftast att jag inte kommer någonstans, utan bara blir frustrerad och ännu mer irriterad eftersom jag inte vet om det är ett problem eller inte, och fortfarande retar mig på diverse tjafs i badrummet... som kanske inte är ett problem. Varför ska man gå omkring och vara irro över nåt som kanske inte är ett problem? Fast om det är ett problem har jag ju all rätt att vara arg och irriterad.

SUCKKK!!!

Förkylt!

2008-03-22T10:42:00.003+01:00

Måndag insjuknade den äldre sonen i förkylning. En knepig sådan, hög feber som kom och gick och inte så mycket mer. Sen blev han lite snorig, men inte ens så att det krävde nässpray. Tisdagen blev så även minstingen sjuk, samma feber men med tillägg rinnande näsa. Tack och lov för att små barn inte har några bihålor! Veckan gick, maken var hemma förmiddagarna och jag eftermiddagarna...
Så kom fredagen och jag sov hela eftermiddagen (maken tog VAB hela dagen) och hela lördagen, HÖG feber och totaldäckad. Näsan helt igentäppt! (Det var ungefär då jag skrev sist.)
Tack och lov hann jag komma på benen något innan Janne blev sjuk - för honom satte sig förkylningen inte bara på hans stackars misshandlade nacke utan på balansnerven. Sålunda kan han ännu inte stå upp utan att världen leker Pariser-hjul... Efter en vecka och tre dygns Rinexinbehandling som inte funkade gav jag upp och på lördagen (en vecka senare, alltså) fick jag nåt slags penicillin mot bihåleinflammation. Maken fortfarande dålig, och han har varit till läkaren två ggr hittills men blir inte bättre. Suck. Jag är åtminstone på benen nu inne på tredje, snart fjärde, sjuklingsveckan...

JAG ÄR LEDS! Nu får det banne mig bli -35 i en vecka så alla bacilluskerna dör nån gång! Det går magsjukor och dunderförkylningar, och en kompis som fått barn 8 feb har ännu inte kunnat besökas på grund av alla sjuklingar i huset eftersom jag inte vill bära dit nåt. Lilla pyret har dock fått sin presentpåse igår, insträckt som hastigast genom dörren, eftersom hon snart vuxit ur sina presenter. Men jag vill ju SE henne ordentligt, ju! (Och faktiskt bli lite babysjuk...)

Så ligger läget just nu, och jag ber min "fanclub" om ursäkt både för tituleringen och för att jag är så sällan här, men eftersom maken är däckad gör jag ALLT hemma och har inte så mycket tid kvar för lyxbloggande. För det är lyx att faktiskt ha tid och framför allt ork att babbla om "mig och mitt"...

Och, för att förklara mina ord, så handlar "mig och mitt" enbart om min blogg. Inte andras. "Fanclub" skriver jag bara för att det känns så lyxigt att ha människor som efterlyser mig! Listoplisto är visserligen någon jag känner och tycker om sen tidigare, men övriga är ju faktiskt människor som inte vet nåt om mig sen tidigare, som bara gillar min blogg osv, och det är himmmmmmmla glädjande och självstärkande!

Påskpussar till världen! (Men med mellanlägg för att inte sprida förkylningen...) :-)

Bars...

2008-03-10T23:12:00.002+01:00

...å ed sjududdradde förkyldigg. Vet di hur hebbskt det är? Bagsjuka är värre, bed där huvvets spräggdigg hade varit ed befrielse då är det sydd ob ed. Sådeså!
Tägker därför idte skriva så bycket bera, ska gå och krypa der i bid självöbkadde vrå och bara tycka just sydd ob big.

*sddddörrrrrrvel*

Underbara lov!

2008-02-21T21:19:00.002+01:00

Underbara, underbara sportlov! Jag trodde inte att jag skulle få njuta av det underbara i att ha ledigt från skolan igen, men det fick jag!
Sonen, som går i förskolan, har SPORTLOV. Alltså tar jag ut semester och får ledigt jag också, liksom minstingen. Härligt!
Vi unnar oss en resa till mormor och morfar, sover hur länge som helst på morgonen och bara njuuuuuter...

Kläder...

2008-02-12T22:31:00.000+01:00

Har tidigare skrivit om min FANTASTISKA 80-talsgarderob, men påmind av Blue måste jag ju bara skriva lite till.
Jag tillhör de lyckliga (?) som inte har behövt byta garderob sen högstadietiden, men det innebär även att det hänger en hel del sliskigt i omnämnt utrymme. Jag har fortfarande kvar en pepitarutig grönsvart kavaj, inköpt på EMMAUS i Luleå (tyvärr nedlagd second hand-butik i Svartöstan) nångång under nämnda årtionde, och den är inte använd på... ja, sen dess. Mina smalrandiga ballongbyxor (de hade nåt annat, mycket roligare namn?) är nedpackade, liksom min illgröna storskjorta, men jag brukar ramla över dem emellanåt och sucka nostalgiskt. Eller, kanske inte nostalgiskt, snarare "Hur i h-vete kunde man gå klädd sådär?". (Nej, jag tänker inte på gymbrallor, de kom senare. Och var faktiskt ännu fulare.)
Antagligen kommer vi att tänka lika om kläderna vi bär nu... fast jag tror inte det. Modet är inte MODE på samma sätt, vi har - tack och lov - fått nån slags mångsidighet. Dock har näst äldste grabben i huset påtalat att det är konstigt hur man ändras, han trodde aldrig att han skulle tycka att baggybrallor var konstiga. (Sagt alltså av en som gärna visar kallingarna och halva rumpan. Bör därför tas med visst mått av skepcism.)

Här skulle jag gärna göra som Blue föreslog (modeblogg), för det vore ju inte helt fel att visa världen HUR MAN SKA GÅ KLÄDD, men jag är nog, egentligen, inte rätt person för det. Även om jag har en massa vettigt TYCKANDE, så uppvisar min garderob nog inte ett enda plagg som skulle kunna anses vara representabelt i dessa sammanhang. Det mesta är köpt på rea eller second hand. Mycket är daterat -85. Iofs torde väl en äkta 1800-talsklänning funka i alla lägen? Eller en komplett frack?

Tidigare hade jag en teori om att jag nog låg lite före trenden - jag sydde fransar på mockakavajen ett halvår före de kom i butik, och mina Dachstein-kängor inköptes (för 350 pengar) ungefär lika långt före Ecco-varianterna (som kostande BETYDLIGT mycket mera) fanns i skyltfönstren... men jag har, tro´t eller ej, insett att så inte är fallet. Jag är bara hopplöst ute.

Fast jag trivs rätt bra med att inte måste springa till affären varje gång nån Idol-kändis svansar förbi en kamera. Jag trivs riktigt bra med att inte veta vad som gäller. Att kunna sitta där som värsta pensionären* och beklaga mig över att fjortisarna har mer smink än kläder och skratta åt killarna som försöker springa med byxorna mellan knäna.
Jag är rätt stolt över att jag inte varit en riktigt så död fisk.**

Och än en gång hamnar jag in på något HELT annat än jag tänkte när jag började skriva.

(* Det är inte menat som en förolämpning. Faktiskt.)
(** Jag var en antidöd fisk, som ansträngde mig för att INTE äga några modeplagg.)

En kompis i duschen...

2008-02-10T22:15:00.001+01:00

...fast först vill jag tacka mina fantastiska blogg-vänner! Om ni visste hur mycket ert stöd betyder hade ni somnat leende varje kväll!

Så till min dusch-kompis: Efter en hård helg, tre föreställningar på två dagar, har jag tänkt mig en lång, varm och mycket välgörande (och rengörande) dusch. Så bleve inte fallet. Jag upptäckte ungefär halvvägs genom hårtvättandet att jag hade besökare i mitt badrum - en stor, äcklig, fet, glänsande, glufsande spindel! Den satt där, mellan skåpet och väggen, och vässade klorna i väntan på att jag skulle komma nog nära för att vara inom attackeringsräckhåll. Tji fick den, för jag avslutade mitt balsamerande och klev ur. Sen gick jag (sprang faktiskt inte) upp och hämtade maken. GLOFS! sa det när spindeln var ett minne blott, en svart, äcklig, smetig fläck i en bit toapapper - en klar förbättring vad gäller spindlar.

Jo, jag vet att dessa kryp är välgörare på många sätt, de håller borta annat äckligt som kvalster och tygförstörande småkryp, men jag gillar dem inte mer för det. De får gärna finnas, men INTE i min dusch, INTE där jag på något sätt kan ana deras närvaro. (De som sitter i källartrappsvrårna kan jag än så länge förtränga att jag ser, de är bara ruskigt otäcka när jag ska dammsuga bort dem och deras nät.)
Jag hade en i tvättstugelampkupan ett tag... den har inte setts till på ett tag, och jag hoppas innerligt att den är död och ligger bland de övriga liken i botten på lampkupan, för att hänga tvätt med ett öga i lampan är rätt jobbigt. (Stackars mig.)

Jag vet också att dessa varelser (från yttre rymden med ont uppsåt) är totalt ointresserade av mig och förhoppningsvis är rädda för mig tillbaka, men jag äcklas ändå av dem. Jag hade varit mycket lyckligare utan dessa inkräktare av mitt själslugn...

Men nu är den, som sagt, ett minne blott. Nedspolad, förhoppningsvis.
Tack och lov för äkta män utan spindelotrevlighetskänslor.

(Ännu en anledning att gilla detta besynnerliga släkte, med andra ord.) :-D

Textbyte

2008-01-28T11:30:00.000+01:00

Kom på att jag skulle skriva den så som jag tycker att det borde ha stått för att ha stämt...

You're not good at any one thing, and that's the problem. (okej då, den stämmer.)
You're some what good at so much - you just don´t do it.
Change is in your blood, but you tend to stick to much for too long.
You are destined for a life of average.

Your strength: Your likeability
Your weakness: You don´t do"
Resten var liksom ointressant. De kunde väl ha valt nåt kul, som
"Your power clothes: High heels and jeans
Your power tool: hammer
Your power word: (kommer inte på nåt, men säger "Bajs!" en hel del...)
Och power colour fick ju gärna vara blått eller grönt, eftersom det skulle funka med min garderog. Fast jag kom på att jag faktiskt äger en mildgul tröja.

Inspirerad av Blue...

2008-01-28T11:23:00.001+01:00

...kollade jag min födelsedag. Lite trist att få samma svar som Blue, men kul ändå:

"You're not good at any one thing, and that's the problem.
You're good at so much - you never know what to do.
Change is in your blood, and you don't stick to much for long.
You are destined for a life of travel and fun.

Your strength: Your likeability
Your weakness: You never feel satisfied
Your power color: Bright yellow
Your power symbol: Asterisk
Your power month: May"

Eftersom min make (liksom Blues sambo) fyller år i maj kan det ju räknas som lite fränt, men jag gillar inte gult så värst och är hyfsat nöjd för det mesta. Så nä.. den tror vi inte så värst på.

2008-01-28T10:22:00.000+01:00

Listoplistos utmaning går vidare... Fast när jag skrivit färdigt inser jag att det är en ointressant lista. Nå, ni behöver inte läsa.

7 sanningar om mig

1. Jag har enormt svårt för korkade människor och tycker illa om egoister
2. Jag tycker fruktansvärt illa om att frysa (men bor, för att citera Listoplisto, där det är vinter sju månader om året)
3. Jag tycker inte om att äta - det är definitivt ett nödvändigt ONT.
4. Jag är intolerant mot intolerans
5. Jag avskyr nästan ingenting och undviker gärna "aldrig" och "alltid"
6. Jag är rädd för att bli bortglömd, att inte synas
7. Jag avskyr att vara en död fisk (som alltså följer strömmen) (och ändå är jag här, i bloggvärlden, följandes en utmaning... som så många andra...)