Kvalitetssäkringssystem

Jag gillar dokumentation. Varför är det inte lag på att alla företag och instanser ska ha en anställd (eller flera) som jobbar bara med kvalitetssäkringssystem och annan dokumenstyrning? :-)

Sjuka barn...

...ger tid till datasittande. Skvättvis, iallafall.
Magsjuka (någon annans) kan vara av halvgodo ibland. Stackars liten får vara hemma med mamma hela dagen och jag får fem minuter mellan varven att sitta och göra ingenting vid datorn. Fem minuter mellan varven till min stackars efterkälksblogg som får en liiiiten uppdatering och jag tar mig tid att plocka lite, tvätta undan jättehögen i källaren och lite annat efterkälksgöra.

Är nu officiellt arbetslös.
Tänkte använda tiden till att uppdatera mig via MiROi, att plugga är roligt och jag kanske får lite användbara papper. Varför finns det inga gamla tiders kontorist-jobb? Sortera papper, skriva brev, göra löner, koka kaffe, hålla ordning på chefens mötestider...

Å nu då?

Jahapp. Å vad ska vi skriva om nu då???
Barnen är i säng, maken sitter vid andra dumburken (eller första, vet inte vilken av burkarna som är dummast) och jag har en stund att fördriva...
Har hittat några gamla skisser på insändare (eller nåt) som skulle kunna komma till pass, men bara därför hittar jag inte igen dem just nu. Vet inte i vilken hög jag lade dem... SÅÅÅÅ bra ordning. Jepp. (inte)

Jag kan iofs berätta att jag klippt gräsmattan idag. Nyss. Mina fötter är GRÖNA. Jag kanske håller på att bli förvandlad till Hulken? Har t o m en serietidning som heter "Miss Hulk", så det finns feminin form och är sålunda inte helt omöjligt? Fast jag var inte ens nästan arg. Inte det minsta. Bara licklig. Barfota i gräsmattan med min lilla pluttgräsklippare (med låååååååååååååååååååååååång sladd), solen skiner och det är hyfsat varmt - kan det bli så mycket bättre?
Och så kan jag ju berätta att jag har påbörjat nedräkningen på jobbet... Bara 54 arbetsdagar kvar. Har tyvärr inte hört något om det sökta jobbet, men det är inte något som oroar mig ännu. :-) Det brukar lösa sig! :-D

Nog med dravlande. Jag hoppas att ni provat "Fill-a-pix" på Conceptis logic puzzles. Om inte tycker jag att ni ska göra det NU. När ni läst färdigt här.

Nå, vad väntar ni på? Nu har jag skrivit färdigt.


Nå!


SLUT.



:-)

Vår!

Ja, så var det ÄNTLIGEN vår även här... Solen har stekt i nästan en vecka, och för första gången på många år lovar det att bli snöfritt till makens födelsedag i slutet av maj. Inte illa! Jag hoppas bara att det fortsätter på samma sätt eftersom jag har MÅNGA projekt att påbörja och avsluta (en del är påbörjade för länge sen, och är i desperat behov av att avslutas, medan andra behöver påbörjas. Då kanske de blir klara nångång...) och nästan alla är beroende av fint väder. Dessutom vill jag självklart att barnen ska få såna där fina barndomssommarminnen, såna som jag har, av att solen alltid skiner och det är varmt nästan jämt. Treåringen ska förhoppningsvis bli blöjfri, vilket också kräver lite värme om vi ska kunna köra den "enkla" varianten med "nakenfisbarn".

Återigen vill jag poängtera att våren här uppe är något helt annat än vår i södra delarna. Vår för mig är när krokusen börjar ploppa upp vid husväggen, inte när rabattblommorna blommar. Våren kommer redan i mars, men då är det takdropp och solvarma snödrivor som gäller - inte vårblommor. Men det har jag (tror jag) redan babblat om, så den tar vi inte igen. Åtminstone inte nu...

Dags för lite fönsterputsning, kanske?

- - -

Nä. Inte just nu. Det får vänta några veckor till... :-)

Babbel

Jag börjar vara MÄTT på sjuka barn. Onsdag före påsklovet (vi "lovade" v 15) var båda förkylda och jag var hemma med dem. Söndag (påskhelgen) blev det både förkylt och magsjukt, så nu har jag varit hemma hela veckan. Tack och lov har magsjuketillbehören hållts i lämpliga kärl, så jag har inte behövt skura - men det är ändå brist på sömn och många famnsittande stunder...
Jag är MÄTT. Är de inte friska nog att vara på dagis/skola på måndag skriker jag.
HÖGT.
LÄNGE.

*gagagagagagagaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa*

Enda positiva med att vara hemma är att jag ÄNTLIGEN kom mig för att gå till frissan. Vi är bortskämda med att ha några frissor som jobbar kvällstid, så jag unnade mig tre och en halv (!) timme för att ta bort dryga tre dec (!) hår, färga, bleka och färga lite till. Så nu har jag inte längre en "laestadianfrisyr" med 15 cm utväxt, nu har jag en haklång page och KORT i nacken. Jag kommer nog inte att klippa så här kort igen, men nu har jag provat och jag är JÄTTENÖJD.
Tänk att lite (kortare) hår och lite färg kan göra så gott för själsfriden... :-)

Skratta eller gråta?

Vet inte om jag ska skälla eller vara tacksam... En förbipasserande dam plockar upp skräp längs vägen. Inte alls dumt, det borde alla göra. Så ser hon min soptunna och lastar av sin börda i den. Inte heller fel, jag bryr mig inte om någon annan slänger skräp i min tunna, den är överfull oavsett.

MEN...

Hon slänger i en sprayburk.

Hade jag tillhört de som fått en märkning på tunnan, och om just min tunna kontrollerades just denna vecka (om det nu någonsin kommer att kontrolleras) skulle JAG få böter.

Jag tillhör dem som Sorterar. SORTERAR är ännu inte aktuellt eftersom jag fortfarande måste ta BILEN för att lämna i återvinningsbyttorna, men jag Sorterar med stort S. Allt som jag kan sortera hemma (utan att det stinker) sorterar jag, och det är till mig vännerna ringer för att få reda på i vilken soptippsbytta de ska slänga sånt som de inte vet. Jag far regelbundet till soptippen för att slänga sånt som inte får slängas i återvinningen.
JAG BLIR UPPRÖRD. Samtidigt kan jag inte skälla på henne, eftersom hon faktiskt PLOCKAR UPP lite av det skräp som slängs utan en tanke på hundar och barn. Och andras trädgårdar, fast det är en parentes.
Vet, som sagt, inte om jag ska skratta eller gråta. Vet inte heller om det är nåt att göra ett blogginlägg om, men det har ansträngt min hjärna hela dagen, och då kan jag ju inte låta bli att lasta över det på er... :-)

Tofflor

Mina arbetsskor är SLUT. Och med SLUT menar jag totalt havererade, sulan har gått av på mitten, tvärs över, och korken under innerfodret tittar fram nästan överallt.

Tänk nu om det funnes vettiga skotillverkare som kunde skicka upp följande skor för påsyn och utprovning - men nähä då. Sån tur ska vi inte ha. Bara Foppafrakten är på 300 pengar, och jag vill INTE betala 300 kr för att prova en sko som jag kanske inte vill ha. Och att affären ska betala 300 spänn för detsamma känns inte riktigt rimligt. Scholl kräver att affären tar hem ett helt ställ (med ca 100 skor) - inte klokt någonstans. Så tills dess att jag har ärende till Luleå eller annan större ort med bredare utbud än hemorten får dessa finnas blott på min önskelista...

Crocs Sassari


Scholl Whisper

Tack!

Jag fick tillslut lägga till Xrob också... inte helt fel.
Solen skiner på vårt -25-gradiga samhälle, då känns det lite lättare att vara lämmen efter gårdagens långkörare - var på Folkets Hus i 12 TIMMAR!!! Huvvet känns lite lagom mosigt, och jag skulle gärna varit kvar hemma och "polymasat" hela dan, men vad gör man inte för brödfödan. :-)

Mjooosik, majstro!

Sitter och lyssnar igenom lite tonårsnostalgimusik... Run to the hills, Land of confusion, Love bites, Too late for love, Janie´s got a gun... Lägg till lite Twistade systrar, lite Kiss, lite Ozzy, Rainbow och Scorpions... inte helt fel så här på en onsdag.

Tänkte bara ge er ett bra julklappstips, åtminstone till er som har barn i omgivningen som ni tycker (borde) förtjänar en julklapp: ABC leksaker - kanonbra service, riktigt bra leksaker till många olika åldrar (kika t ex på badkarsdekalerna, båda mina älskar dem) och jämförbara priser. Om man ska handla leksaker på internet ska man börja där!
Har köpt min systersons julklapp där, och de slår in och skickar till andra änden av Sverige. Som sagt, kanonbra service!

Shoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppashoppa...

Jag hade tidigare alla mina julklappar färdiga i februari samma år, nu är jag inte ens klar med idélistan. USCH! Dock har vi t o m bytt till julgardiner i vardagsrummet (inte bara i köket), så vi utökar tomtedomänerna... :-)

Tacksamhet?

Har skottat gården TRE gånger under gårdagen. Gillar inte snö.
Fast... idag är det HUR vackert som helst, riktig sån där vykortsvinter med lagom rimfrost på träden och klar himmel... idag har jag dessutom inte behövt skotta snö. Grannen tog plogvallen med traktorn.

Dock kom jag att funder över huruvida man borde vara tacksam eller inte? Näst äldsta grabben i huset kom ut och bidrog till snöskottningen i fredags, och jag höll på att kräkas över all snö precis när han kom ut och jag blev överlyclig över bidståndet. MEN... ska man verkligen vara tacksam? Egentligen, jag menar, är inte det en del av att vara med i ett hushåll? Att man hjälps åt?

Jag tänker nog fortsätta vara tacksam, men det känns lite mot mina principer. Det kostar inget att säga tack och vara tacksam, men det blir ju ändå lite fel. Jag är inte hundra på att jag vill ha det så att nån ska tacka en hela tiden för allt man gör, men det är ju alltid trevligt att veta när det man gör spelar roll och att någon är glad över att man gör det man gör.

Att säga tack till er som läser mina högst sporadiska inlägg känns dock helt befogat. Ni har egentligen ingen anledning att belöna mitt ego genom att återvända till just MIN blogg. :-)

En snigel på ögat?

Under en tid visades ofta TV-inslag där straffet "då får du en snigel på ögat" angavs. Jag kom precis på ett bättre straff. En snigel på ögat må vara nog så äckligt, men jag lovar att en säck med barnbajsblöjor är värre. Efter att ha bytt några barnblöjor med barnbajs, alla sorter, färger och lukter som bara kan förekomma från en barnbajsblöja, kan jag GARANTERA att det inte är nåt man vill befatta sig med i onödan. Än mindre få en hel säck tömd över sig.
Sådeså.

Bling

Jag gillar bling. Jag gillar även ordet "bling".
Jag är ingen rysch-pysch-människa, gillar varken rosetter eller fluff, inte heller lager-på-lager eller volanger. Men bling, sånt där som gnistrar och glimmar, det gillar jag. Glasbitar, silver -
Månntro är jag en skata? (Får tolkas fritt...) :-)

Toaletter och släktträffar

Eftersom jag inte skrev något igår får jag väl kompensera det med dubbla inlägg idag. Fast under samma rubrik. :-)

Det var en mycket trevlig minnesstund för min farbror! Framför allt var det underbart att "få två kusiner till". Inte för att jag inte vetat om dem, men det var första gången jag träffade dem. Det innebär att kusinantalet har "ökat" till nio (mig inräknad), och eftersom jag tycker mig ha en alldeles för liten släkt känns det extra härligt.

Under besöket i hufvudstaden slog det mig att det är skillnad på toa och toa. Jag gillar inte offentliga toaletter öht, men toaletterna i hemsamhället äcklar mig mindre än dito i Stockholm. Lite märkligt eftersom det i båda fallen handlar om OFFENTLIGA toaletter. ?
Och när jag ändå är inne på toaletter måste jag ta chansen att uppmana ALLA att använda den där fiffiga silvriga saken (vattenkranen) som brukar finnas i närheten av toaletterna - helst tillsammans med tvål (som borde vara lagstadgad tillsammans med höga vitesbelopp om den saknas!). Bacillskräck vet jag väl inte om jag har, men vissa personers hygientänkande efter toabesök lämnar MYCKET övrigt att önska...

Och om du tycker att det var ett menlöst inlägg kan bara meddelas att jag håller med. Det ÄR ett menlöst inlägg. Jag är trött. Och ofokuserad. Och trött.
Och lite allmänt less.

Sådeså.

Slutsvuret?

Usch.
Jag gillar inte svordomar i skriven text. Mina senaste två inlägg är definitivt inga bra exempel på detta... förhoppningsvis blir det inte så många svordomar framöver. ;-)

Bars...

...å ed sjududdradde förkyldigg. Vet di hur hebbskt det är? Bagsjuka är värre, bed där huvvets spräggdigg hade varit ed befrielse då är det sydd ob ed. Sådeså!
Tägker därför idte skriva så bycket bera, ska gå och krypa der i bid självöbkadde vrå och bara tycka just sydd ob big.

*sddddörrrrrrvel*

Felande länk!

Det skulle stå

"Föllsedagar...
http://bluegirl70.blogspot.com/2008/01/konstruktivt-grl-det-finns.html (med Blues sida som direktlänk men som av någon anledning bara försvinner, min kommentar som inte är en del av citatet)
Läs och begrunda!

Apropå födelsedagar... måste ju bara skriva lite." ...

Föllsedagar...

Läs och begrunda!

Apropå födelsedagar... måste ju bara skriva lite.
Jag ÄLSKAR att fylla år! Har sagt det förut och kommer antagligen att säga det MÅNGA gånger till. Med risk för att upprepa mig (ids inte läsa vad jag skrivit om det tidigare) - det finns inte mycket som är bättre än att stå i centrum, framför allt inte den enda dagen på året när man verkligen FÅR gilla att stå i centrum!

Min 30-årsfest var kanon - massor av glada människor som jag tycker om (men som inte nödvändigtvis gillar varandra...) som alla är där för att fira att just JAG fyller år, med god mat och dans och roliga upptåg och ... lite mindre roliga lekar... Varför ska man förresten envisas med att leka fåniga (och ofta pinsamma) lekar när folk samlas för att ha roligt?
Ser fram emot att fylla 40. Det är bara fem år kvar, och sålunda är jag snart på rätt sida om 40 (är nu alltså på rätt sida om 30). För det kommer vår fest för att förnya giftas-löftena (ska ske vart tionde år är det tänkt) och jag ser fram emot festen! Fast den måste jag ju dela med maken... :-) Inga paket, bara mat och fest och dans och socialiteter! Härligt! Och alla är där för MIN (och makens, förstås) skull! (Så boka in helgen i närheten av 15 juli 2010 redan nu!)

Vad skulle jag göra om maken glömde bort mig? Ingen aning. Vill inte veta heller. Eftersom jag anstränger mig så för att alla ska minnas mig brukar det inte vara något problem, fast jag tror att han skulle minnas ändå. Vi har dessutom en kalender liggande vid telefonen, där jag skrivit in - med STORA bokstäver - alla som fyller år i förhoppning om att jag ska komma ihåg att gratta, och jag tror att även maken läser i den emellanåt. :-)
Värre är nog att jag glömmer bort mina nära och kära! Jag försöker komma ihåg... men är tyvärr alldeles för ofokuserad för att hålla nåt alls i huvvet särskilt länge. Har alldeles för många järn i elden (med betoning på FÖR många) för att komma ihåg vad jag skulle gjort igår, blev det inte gjort igår blir det inte gjort. Om inte någon vänlig själv påminner mig, förstås.

Nu babblar jag och kommer "ur spår". Äsch. Dags att dricka ur cidern och gå och lägga mig, kanske? Ska upp och träna dans inför februariföreställningarna imorgon... Usch. Fast kul. Men usch. Varför måste man träna för? Varför är vi inte alla superbegåvade (och klonade i massor så att Alfa-jag kan vara hemma med barnen och bara myyyyysa) så att vi inte behöver lägga ALLA helger i januari för att träna?

För att fortsätta babbla om annat än rubriken informerar om, kan jag dock meddela att föregående helg INTE användes till att träna. Den användes istället till att sitta vaken med en falsk-kruppande son (den minsta) och det är INTE något jag rekommenderar. Varken att vaka eller att ha barn med falsk krupp.
(Fråga mig inte varför det heter falsk krupp, för det vet jag inte. Krupp = difteri, falsk krupp = propp i halsen av för mig okänd anledning, ungen kunde inte andas och vi satt på lassa i massa timmar för diverse provtagningar, inhalering av adrenalin och nåt, kortisontabletter i flytande form och mera inhalering. För sonen, alltså, även om mamma fick en dutt inhalation i bara farten. Inte kul, det heller, kan jag meddela.) Har VAB-at hela veckan, vilket inte heller är särskilt underhållande när varken minioren eller undertecknad fått sova särskilt mycket, (och jag upprepar "särskilt" en hel del, ser jag) och känner mig lagom urlakad och ointressant... Att så kliva upp kl 09 imorgon för att dansa och instruera känns JÄTTELOCKANDE (inte)...

Nu ska jag sluta beklaga mig, det kommer säkert att kännas bra bara jag är där. Och framför allt imorgon när jag kommer hem efter två dagars dansande, då kommer jag att vara rätt nöjd med mig själv och "gänget". :-)
Natti natti!