söndag, december 30, 2007

Årets sista?

Kanske. Vet inte ännu. Men jag tror det.

Jaha. Så var 2007 till ända...
Förhoppningsvis är jag en bättre människa vid denna tid nästa år.

Eller,


åtminstone en mska enklare att leva med.



Återstår att se.



Påminn mig gärna.

- - -

Jag har för tredje gången i mitt 35-åriga liv blivit kallad rödstrumpa.
Mycket märkligt.
Jag tror att det handlar om män som inte fattat grejen, och som vräker ur sig tillmälen som "rödstrumpa" och "kvinnosakskvinna" lite så där till höger och vänster utan att tänka. Eller kanske inte veta vad orden betyder?
(Hänvisar här till en av mina favoritdikter, "Vikten av ordens betydelse" av Tage Danielsson.)
Jag har nog en hel del åsikter som kan liknas vid de sk rödstrumpornas. Jag har nog även en del åsikter som skulle kunna liknas vid de åsikter som framförs av nasister och fanatiskt religiösa. Gör det mig till nasist och fanatiskt religiös? Om jag vid något tillfälle kallar min make, som jag älskar och har GIFT MIG MED, för husdjur - gör det mig till manshatare och lesbisk då just ordet husdjur använts av sådan person i massmedialt sammanhang?
Om jag pratar om mina graviditeter, som båda avslutats med akut kejsarsnitt pga havandeskapsförgiftning och HELLP-symptom, och i dessa sammanhang förordar kejsarsnitt för min del - gör det mig till förespråkare för kejsarsnitt för alla i alla upptänkliga sammanhang?
Om jag meddelar att jag anser att en våldtagen kvinna SJÄLVKLART ska ha rätt till abort om hon så önskar eftersom jag anser att det redan födda livet faktiskt är mer värt än det som inte är fött ännu - gör det mig till abortförespråkare då?

Svaret på samtliga dessa ja/nej-frågor är - självklart - nej.

I min värld, åtminstone.

För den som inte fattar vad jag menar hänvisar jag gladeligen till kommentar-rutan. Vi kan fortsätta älta det hela där. Just nu är jag rätt mätt på ämnet, och vill gärna få ut detta inlägg FÖRE årsskiftet.

- - -

Jag är just nu rätt sugen på att göra en ny blogg, som enbart och endast skulle fyllas med alla mina elaka och hatiska tankar, men det känns inte särskilt varken upplyftande eller meningsfullt. Framför allt inte kreativt och självstärkande, så jag låter nog bli.

Tror jag.






Än så länge...

- -

Har jag något mer? Det är det säkert.
Har helt plötsligt MASSOR av intressanta trådar som skulle kunna bli rätt ego-trevliga inlägg, uppkast, framtvång, men samtidigt känns det rätt orelevant. Det är ju snart nyårsafton, och ett nytt år står och trampar bakom snödrivan...
Äsch.
Inläggen kan vänta.

Till Er alla från mig och mina jag

GOTT SLUT
och
GOTT NYTT ÅR!!!

torsdag, december 27, 2007

Reservdelar från Hobbex...

Vi brukade (till viss del så fortfarande) skämta om att folk köpte sina körkort på Hobbex. Vi brukade också skämta om att köpa reservdelar på samma ställe, såsom hjärnor och dylika ting. Jag känner att jag skulle vara MYCKET tacksam om så gick att göra - hjärna köpes gärna!
Eller finns det någonstans att köpa en utbytes? Servad, repad, klar att använda? Behöver inte vara av särskild modell eller färg, bara den fungerar SOM ALLA ANDRAS är jag tacksam. Min nuvuarande är i desperat behov av service/reparation.
Ett något mindre hjärta är också önskvärt, även om det inte är någon särskild brådska med det. Det nuvarande funkar alldeles utmärkt, om än något för stort och rymligt. En något mindre modell skulle vara enklare att hantera. Åtminstone med nuvarande hjärna. Det kanske är modeller som inte är fullt kompatibla?
Panduro kanske har något gör-det-själv-kit?

måndag, december 24, 2007

Vilket djur är du?

Jaha, Listoplisto, jag blev en Utter... ???

"Otters are petite, engaging creatures overflowing with positive energy. Intelligent and bright, they are also popular and eminently lovable and displaying the highly developed social skills that typify the small carnivores. So, otters mix easily with a wide range of animal personalities.

Lazy? Let's just say easily distracted. For life has so many diversions for the otter, that whether it's playing a computer game, reading a book, or doing a crossword puzzle, it's impossible to predict how it will fill it's day. But when an otter gets focused on a problem, it's keen intelligence rises to the challenge and it will not give up until the nut is cracked. Otters feel entitled to the good things in life and a general sense of well being gives them the confidence to not have to save for the future. A lover who wants to impress an otter should know that otters love to eat out and have a predictable penchant for sushi.

Although intelligent and witty, otters have a tendency to suffer from self-doubt, and fear of failure can prevent them from living up to their true potential. Still, they are a great problem solvers, with the ability to spend endless hours on abstract or practical challenges. As workers, they are dedicated and capable and always eager for a chance to prove themselves. Their determination makes them valuable employees and although they often feel that their contributions are undervalued, they would rather accept lower pay than risk confrontations in their workplace. Although they are fine motivators, they avoid taking leadership roles, performing better in group situations with their social skills coming in handy when counseling coworkers through their problems. Their dexterous hands are useful in a wide range of careers, and they're ideally suited for work in engineering, advertising, and design.

As lovers, otters are tenacious and have remarkably vital libidos. Unafraid of expressing their needs, they have little tolerance for selfish people and are attracted those creative enough to fulfill their sexual appetites. Among the aquatic animals, the lusty dolphin provides endless fun while the terrestrial fox proves to be a challenging and sexy companion. In a relationship, the otter will willingly stray into dangerous waters, betting that its instincts will see it though. But, for the most part it prefers the familiar shallows of a predictable association with the semi-aquatic beaver or sea lion.

There is no question that the otter is going to have children. Lots of them. And this otherwise carefree individual will surprise you with its strict and disciplined approach to child raising.

Otters are certainly not shy. Their highly advanced communication skills explain why friends flock to it for advice and why ex-lovers find it so hard to let it go. But sometimes it seems that relating to an otter is a one-way street; for otters hate criticism. It's not that they don't believe there's room for improvement -- it's just that they tend to confuse criticism with rejection. Friends must step lightly lest they wound the otter's self-image, for this is the surest way to dissuade the otter from further communication.

Famous Otters
Leonardo DiCaprio, Meg Ryan, Jennifer Aniston, Goldi Hawn."

Försvara mig!

När sonen frågar varför mamma är borta så mycket ska du inte svara att du inte vet, du ska svara att det beror på att mamma har så många saker hon måste göra. "Att du inte vet" = du förstår det inte heller, alltså har mamma ingen anledning att vara borta. "många saker" = att det kanske inte är så lätt att förklara, men det finns en anledning som faktiskt är helt ok och som du står bakom det hela.

När svärmor (din mamma, alltså) frågar hur länge vi ska stanna ska du svara med antal timmar, inte att du inte vet. Det är du som bestämmer hur länge vi ska vara hos din mamma, inte jag. Eftersom jag är i underläge och "tänker stjäla hennes son från henne" är det upp till dig att visa att det faktiskt är du som väljer att gå.

Oavsett om det är min eller din mamma - du ska försvara mig! Min mamma ser mig fortfarande som 12 år gammal, och kommer att ta varje tillfälle i akt för att tala om för mig vad jag gör för fel. Din mamma ser också bara mina fel, även om hon - kanske - väljer att "bara" antyda. Kvar blir barnen och du - men barnen ska inte behöva försvara sin mor inför mormor och farmor. Det är ditt jobb!

Du ska acceptera det jag gör utan att måste veta varför. Jag ska inte behöva rättfärdiga mina tankar eller mitt beteende, jag är lika vuxen som du. Mitt sätt är precis lika rätt som ditt, och ska inte behöva försvaras inför dig. (Jag tänker inte sänka mig till den nivån och börja ifrågasätta dig och ditt!)

Dessutom:
Om jag köper två paket laktosfri grädde ska du, om du nu måste använda dem, köpa tillbaka SAMMA SORT och LIKA MÅNGA. Jag vill inte ha matlagningsgrädde, och jag vill inte ha grädde med laktos. Enkelt. Hade jag velat ha matlagnings- med laktos hade jag köpt det från början.
Jag valde att köpa laktosfri vispgrädde eftersom båda våra och båda dina barn mår bättre av laktosfri mjölk/grädde. När nu din mamma inte tål nästan något alls tänkte jag göra två varianter grädde till äggen: en med salt och en med kaviar. MEN... eftersom du valde att köpa tillbaka en matlagningsgrädde, som jag inte kan använda öht, och en laktosgrädde istället för de två paket grädde utan laktos som jag köpte, blir det alltså inte så som JAG hade planerat MIN matlagning...
Jag vill INTE ha bara salt i min grädde. Jag vill ha kaviargrädde, precis som de övriga vid bordet, men eftersom din mamma inte tål fisk blir hon isåfall utan. Men jag behöver två paket för att det ska räcka till alla äggen. Alltså gör jag två varianter, en med kaviar och en med salt, så att din mamma också ska kunna äta av äggen. Nähä, just ja, du hade ju inte köpt några paket med laktosfri grädde.

Om jag gör så att "alla" gillar mina ägg kan inte svärmor äta, och jag står där som egoisten som skiter i svärmor. Våra barn får dessutom ont i magen.
Om jag gör ägg som även svärmor kan äta vill ingen ha dem för att de blir menlösa och tråkiga.
Om jag ska göra så att alla blir nöjda måste jag göra tre sorter; laktosfri med kaviar, vanlig med salt och ytterligare en med kaviar för att få den att räcka. Då tycker alla, inklusive din mor, att jag går i överkurs, sååå många hade jag ju inte behövt göra.
ö,lmxvczöortdfslö, asgäpkb sfdjxedhrl¨ntpisk,yg5! Det är inte JAG som ska stå med hästhuvudet när DU inte tänker! Det är inte jag som ska få sneda ögon för att du gör tok!

Jävla bajs!