Mena det som sägs och säga det som menas

Det är väl lika att jag fortsätter, när jag nu är igång... :-)

Jag säger det jag menar.
Jag menar det jag säger.

Nästan samma mening, nästan samma betydelse. Men inte riktigt. Tänk att två ord som byter plats kan förändra betydelsen så mycket?

Jag säger det jag menar.
Jag hymlar inte, jag säger inte NÄSTAN eller ungefär, jag säger det jag vill säga utan omskrivningar eller gissningslekar. Jag väntar inte på frågan innan jag säger vad jag tycker.
"Jag vill fika där framme" istället för "Kanske vi skulle stanna nånstans efter vägen och fika lite, eller vad tycker du?"
"Jag tyckte att den gröna var snyggare" utan att bli tillfrågad, istället för "Jomen nog var den väl fin, om du gillar den" när frågan kommer.

Jag menar det jag säger.
Inga lögner. Punkt. Här finns dock utrymme för att utelämna ganska många detaljer.
"Jag vill fika där framme" istället för "Det spelar inte så stor roll, men vi kanske skulle ta och stanna nånstans? Om du vill, alltså?"


Skillnaden är kanske hårfin och jag kommer inte på något bra och belysande exempel, men det är skillnad. Kommer du på något bättre?